LI. Lavirtu’ che nutre

51

Il Tao le fa vivere,
la virtù le alleva,
con la materia dà loro la forma,
con le vicende dà loro la completezza.
Per questo le creature tutte
venerano il Tao e onorano la virtù:
venerare il Tao e onorare la virtù
nessuno lo comanda ma viene ognor spontaneo.
Quindi il Tao fa vivere,
la virtù alleva, fa crescere,
sviluppa, completa, matura,
nutre, ripara.
Le fa vivere ma non le tiene come sue
opera ma nulla s’aspetta,
le fa crescere ma non le governa.
Questa è la misteriosa virtù.

Tao ger födelse åt livet,
Moralen uppfostrar,
Materian formar det,
Handlingar förfinar det.
Därför, finns det ingen av de myriader saker som inte vördar Tao eller inte uppskattar dess moral.
Detta vördande av Tao och uppskattande av dess moral är någonting de gör naturligt, utan att bli
tvingade.
Därför, ger Tao födelse.
Dess moral fostrar, utvecklar, höjer, justerar och disciplinerar,
Uppfödandet, täcker och skyddar,
Skapar men äger inte,
Handlar utan förväntning,
Leder utan att tvinga.
Detta kallas ”Mystisk Moral”.

LII. Volgersi all’origine

52

Il mondo ebbe un principio
che fu la madre del mondo.
Chi è pervenuto alla madre
da essa conosce il figlio,
chi conosce il figlio
e torna a conservar la madre
fino alla morte non corre pericolo.
Chi ostruisce il suo varco
e chiude la sua porta
per tutta la vita non ha travaglio,
chi spalanca il suo varco
ed accresce le sue imprese
per tutta la vita non ha scampo.
Illuminazione è vedere il piccolo,
forza è attenersi alla mollezza.
Chi fa uso della vista
e torna ad introvertere lo sguardo
non abbandona la persona alla rovina.
Questo dicesi praticar l’eterno.

Alla saker har en början, vilket vi kan betrakta som deras Moder.
Genom att känna Modern, kan vi känna hennes barn.
Att känna barnet, gör att du ändock kan ha en uppfattning om Modern
Du kan dö utan smärta.
Fyll igen hålen
Stäng dörrarna,
Du kan avsluta dit liv utan oro.
Öppna dörrarna,
Bli mer inblandad,
I slutet kan du inte bli hjälpt.
Att se det subtila kallas upplysning.
Att vara flexibel kallas styrka.
Använd upplysningen, men återvänd till ljuset.
Skada inte dig själv.
Detta kallas att ”praktisera det eviga”.

LIII. Trarre profitto dalle prove

53

Se avessimo grande sapienza
cammineremmo nella gran Via
e solo di agire temeremmo.
La gran Via è assai piana,
ma la gente preferisce i sentieri.
Quando il palazzo reale è troppo ben tenuto
i campi son del tutto incolti
e i granai son del tutto vuoti.
Indossar vesti eleganti e ricamate,
portare alla cintura spade acuminate,
rimpinzarsi di vivande e di bevande
e ricchezze e beni aver d’avanzo,
è sfarzo da ladrone.
E’ contrario al Tao, ahimé!

Om jag hade ett ögonblicks klokhet
Skulle jag vandra på den Stora Vägen och endast frukta att komma bort från den.
Fastän Vägen är ganska bred
Älskar folk genvägar.
Domstolen är felfri,
Medan fälten är övervuxna med ogräs,
Och kornbodarna är tomma.
Bär de fina silkes kläder,
Bär på skarpa svärd,
Mätta sig med mat och dryck
Har välstånd i överskott.
De kallas tjuvaktiga skrävlare.
Detta är definitivt inte vägen.

LIV. Coltivare e contemplare

54

Chi ben si fonda non vien divelto,
a chi ben stringe non vien tolto:
con questa Via figli e nipoti
gli offriranno sacrifici ininterrotti.
Se la coltiva nella persona
la sua virtù è la genuinità,
se la coltiva nella famiglia
la sua virtù è la sovrabbondanza,
se la coltiva nel villaggio
la sua virtù è la reverenza,
se la coltiva nel regno
la sua virtù è la floridezza,
se la coltiva nel mondo
la sua virtù è l’universalità.
Per questo
contempla le persone dalla sua persona,
contempla le famiglie dalla sua famiglia,
contempla i villaggi dal suo villaggio,
contempla i regni dal suo regno,
contempla il mondo dal suo mondo.
Come so che il mondo è così?
Da questo.

Det väletablerade rycks inte upp med rötterna.
Den som har ett fast grepp tappar inte taget.
Generation efter generation dyrkar förfäderna utan avbrott.
Odla Tao i dig själv och moralen kommer att vara riktig.
Odla den i familjen och moralen kommer att flöda över.
Odla den i staden och moralen kommer att vara stor.
Odla den i landet och moralen kommer att vara riklig.
Odla den i världen och moralen kommer att vara överallt.
Därför, titta på dig själv och observera dig.
Titta på din familj och observera den.
Titta på din stad och observera den.
Titta på ditt land och observera det.
Tita på världen och observera den.
Hur vet jag att världen är som den är?

LV. Il simbolo del mistero

55

Quei che racchiude in sé la pienezza della virtù
è paragonabile ad un pargolo,
che velenosi insetti e serpi non attoscano,
belve feroci non artigliano,
uccelli rapaci non adunghiano.
Deboli ha l’ossa e molli i muscoli
eppur la sua stretta è salda,
ancor non sa dell’unione dei sessi
eppur tutto si aderge:
è la perfezione dell’essenza,
tutto il giorno vagisce
eppur non diviene fioco:
è la perfezione dell’armonia.
Conoscer l’armonia è eternità,
conoscer l’eternità è illuminazione,
vivere smodatamente la vita è prodromo di
sventura,
con la mente comandare al ch’i significa indu
rirsi.
Quel che s’invigorisce allor decade:
questo vuol dire che non è conforme al Tao.
Ciò che non è conforme al Tao presto finisce.

Den som förblir rik i moralisk kraft
Är som ett nyfött barn.
Bin, skorpioner och giftiga ormar biter det inte,
Vilda djur angriper det inte,
Rovfåglar slår inte sina klor i det.
Fastän dess ben är svaga
Och musklerna mjuka,
Är dess grepp starkt.
Utan att känna till blandningen mellan man och kvinna
Är barnet en perfekt produktion,
Absolut i vitalitet.
Barnet kan skrika hela dagen utan att bli hes.
Det är absolut i sin harmoni.
Förstående harmoni kallas Konstant.
Att känna till Konstanten kallas upplysning.
Närande liv kallas välsignelse.
Att ha kontroll över andningen kallas styrka.
När saker har blommat förfaller de, och
Detta kallas icke-Tao.
Icke-Tao dör snabbt.

LVI. La misteriosa virtu’

56

Quei che sa non parla,
quei che parla non sa.
Chi ostruisce il suo varco,
chiude la sua porta,
smussa le sue punte,
districa i suoi nodi,
mitiga il suo splendore,
si rende simile alla sua polvere,
dicesi accomunato col mistero.
Per questo costui
non può essere attirato
né può essere respinto,
non può essere avvantaggiato
né può essere danneggiato,
non può essere nobilitato
né può essere umiliato.
Per questo è il più nobile del mondo.

Hon som vet talar inte.
Hon som talar vet inte.
Fyll igen dina hål, stäng dina dörrar,
Mjuka upp dina kantigheter, lossa dina band.
Mjuka upp ditt bländande sken och bli ett med vardagen.
Detta kallas mystisk enhet.
Fastän du inte kan äga Tao, är den ditt innersta
Och samtidigt är den dig avlägsen.
Fastän du inte kan äga den, har du nytta av den,
Och kan bli skadad av den.
Du kan inte äga den, men är uppskattad genom den
Och anspråkslös av den.
Därför värderar världen dig.

LVII. Rendere puri i costumi

57

Quando con la correzione si governa il mondo
con la falsità s’adopran l’armi:
il mondo si regge col non imprendere.
Da che so che è così?
Dal presente.
Più numerosi ha il sovrano
i giorni nefasti e le parole proibite
più il popolo cade in miseria,
più numerosi ha il popolo
gli strumenti profittevoli
più i regni cadono nel disordine,
più numerosi hanno gli uomini
gli artifizi e le abilità
più appaiono cose rare,
più si fa sfoggio di belle cose
più numerosi si fanno ladri e briganti.
Per questo il santo dice:
io non agisco e il popolo da sé si trasforma,
io amo la quiete e il popolo da sé si corregge,
io non imprendo e il popolo da sé s’arricchisce,
io non bramo e il popolo da sé si fa semplice.

Använd rättvisa i styrandet av staten.
Använd överraskningstaktik i krigföring.
Var ointresserad och du kommer att äga världen.
Hur vet jag att det är så?
Genom detta:
Ju mer regler det finns,
Desto fattigare blir folket.
Ju mer dödliga vapen folk äger,
Ju mörkare är landet och stammen.
Ju smartare människorna är,
Ju mer speciella handlingar kan de utföra.
Ju petigare lagarna är,
Desto fler tjuvar och gangsters finns det.
Därför säger de visa:
”Jag tvingar inte fram min filosofi och människorna förändrar sig ändå.
Jag uppskattar min klarhet och människorna rättar till sig själva.
Jag ingriper inte och människorna berikar sig trots det.
Jag har inga önskningar
Och människorna upptäcker sina unika medvetanden”.

LVIII. Adattarsi alle vicissitudini

58

Quando il governo di tutto si disinteressa
il popolo è unito,
quando il governo in tutto si intromette
il popolo è frammentato.
La fortuna si origina dalla sfortuna,
la sfortuna si nasconde nella fortuna.
Chi ne conosce il culmine?
Quei che non corregge.
La correzione si converte in falsità,
il bene si converte in presagio di sventura
e ogni dì lo sconcerto del popolo
si fa più profondo e più durevole.
Per questo il santo
è quadrato ma non taglia,
è incorrotto ma non ferisce,
è diritto ma non ostenta,
è luminoso ma non abbaglia.

När myndigheten låter folket vara ifred
Är de avslappnade.
När myndigheten är petig
Blir människorna oroliga.
Motgång har med tur att göra.
Tur gömmer olycka.
Vad har en bestämd avgränsning?
Vad är abnormt?
Det normala återgår till underlighet.
Godhet återgår till förvrängning.
Folk har uppenbarligen varit förvirrade en lång tid.
Därför reglerar de visa saker utan att ingripa.
De slipar utan att separera,
Rätar ut utan att dra upp riktlinjer.
De lyser utan att glänsa.

LIX. Mantenersi nel tao

59

Nel governare gli uomini e nel servire il Cielo
nulla è meglio della parsimonia,
perchè solo la parsimonia antepone l’ottenere.
Anteporre l’ottenere significa accumulare virtù.
Chi accumula virtù tutto sottomette,
quando tutto sottomette
nessuno conosce il suo culmine,
quando nessuno conosce il suo culmine
ei può possedere il regno.
Chi possiede la madre del regno
può durare a lungo.
Questo si chiama
affondare le radici e rinsaldare il tronco,
via della lunga vita e dell’eterna giovinezza.

Där finns ingenting som är så bra som enkelhet
När det gäller att regera ett land och tjäna Himmelen.
Bara genom enkelhet kan du snabbt tillfriskna.
När du snabbt tillfrisknar ackumulerar du moral.
Att ha ackumulerad moral:
Det finns ingenting du inte kan övervinna.
När det inte finns någonting som du inte kan övervinna
Vem vet var gränserna går för dina möjligheter?
Dessa gränser blir outgrundliga,
Du kan besitta landet.
När Ur-Modern besitter landet kan det bli lång-livat.
Detta kallas ”att plantera rötterna djupt och ordentligt”.
Det är Vägen till lång liv och eviga visioner.

LX. Stare nella dignita’ regale

60

Governare un gran regno
è come friggere pesciolini minuti.
Quando si sovrintende al mondo con il Tao
i mani non mostrano la potenza loro.
Non che i mani non abbiano potenza
ma la potenza loro non nuoce agli uomini,
non che la potenza loro non nuoccia agli uomini
ma il santo non nuoce agli uomini.
Questi due non si nuocciono fra loro,
per questo le virtù loro insieme confluiscono

Att styra ett stort land är som att tillaga en liten fisk.
När du regerar folk med Tao
Kommer demoner inte att ha någon kraft.
Inte så att de inte har kraft,
Men deras kraft kommer inte att skada folket.
Eftersom de visa inte skadar folket,
Kommer de två inte att skada varandra.
Här smälter deras kraft samman till en och återvänder.

LXI. Lavirtu’ dell’umilta’

61

Il gran regno che si tiene in basso
è la confluenza del mondo,
è la femmina del mondo.
La femmina sempre vince il maschio con la quiete,
poiché chetamente se ne stà sottomessa.
Per questo
il gran regno che si pone al disotto del piccolo regno
attrae il piccolo regno,
il piccolo regno che sta al disotto del gran regno
attrae il gran regno:
l’uno si abbassa per attrarre,
l’altro attrae perchè sta in basso.
Il gran regno non ecceda
per la brama di pascere ed unire gli altri,
il piccolo regno non ecceda
per la brama d’essere accetto e servire gli altri.
Affinchè ciascuno ottenga ciò che brama
al grande conviene tenersi in basso.

En bra stat skall vara som en flodsänka.
En blandning av hela världen,
Den är världens kvinnlighet.
Kvinnlighet övervinner alltid manlighet med mjukhet
Eftersom mjukhet är mindre.
Därför om en stor stat tjänar åt en liten stat
Kommer den att vinna förtroende hos den lilla staten.
Om en liten stat tjänar åt en stor stat
Kommer den att vinna förtroende hos den stora staten.
Därför tjänar några för att vinna förtroende
Och några vinner förtroende trots slaveri.
Den stora staten vill ingenting annat
Än att förena och föda sitt folk.
Små stater vill ingenting annat
Än att tjäna rätt person.
Därför får båda vad de vill ha.
Storhet ligger i att tjäna.

LXII. Praticare il tao

62

Ecco che cosa è il Tao:
il rifugio delle creature,
tesoro per il buono,
protezione per il malvagio.
A parlarne con elogio si può tener mercato,
a seguirlo con rispetto si può emergere sugli altri.
Degli uomini malvagi quale può essere respinto?
Per questo si pone sul trono il Figlio del Cielo
e si nominano i tre gran ministri.
Anche se costoro hanno il gran pi
per ottenere precedenza alla loro quadriga,
è meglio che se ne stiano seduti
ad avanzare in questo Tao.
Quale era la ragione per cui gli antichi
apprezzavano questo Tao?
Non dicevano forse: ottiene chi con esso cerca,
con esso sfugge chi è in colpa?
Per questo è ciò che v’è di più prezioso al mondo.

Tao är gömd djupt i alla ting.
Den är en god skatt
Och en tillflykt för det som inte är så bra.
Med skickliga ord kan du bli framgångsrik.
Med hedersvärda handlingar kan du bli uppskattad.
Folk kanske inte är så bra, men hur kan du förneka dem?
Därför, även om det finns fina juveler som bärs fram på hästar vid kejsarens kröning och installationen av de tre prinsarna,
Är inte detta så bra som att stanna där du är
Och låta dig utvecklas i Tao.
Varför värderade de gamla Tao så mycket?
Man kan inte säga att det var för söka vinning
Eller för att avskräcka brott med bestraffning.
Därför är den det mesta prisade i världen.

LXIII. L’inizio favorevole

63

Pratica il non agire,
imprendi il non imprendere,
assapora l’insapore,
considera grande il piccolo e molto il poco,
ripaga il torto con la virtù.
Progetta il difficile nel suo facile,
opera il grande nel suo piccolo:
le imprese più difficili sotto il cielo
certo cominciano nel facile,
le imprese più grandi sotto il cielo
certo cominciano nel piccolo.
Per questo il santo non opera il grande
e così può completare la sua grandezza.
Chi promette alla leggera trova scarso credito,
chi reputa tutto facile trova tutto difficile.
Per questo al santo tutto pare difficile
e così nulla gli è difficile.

Handla utan att ”göra”
Bli inblandad utan att manipulera.
Smaka utan att smaka.
Göra det stora smått,
Och gör många, få.
Svara på ilska med moral.
Bearbeta svårigheter medan det fortfarande är lätt.
Ta itu med det stora medan det fortfarande är litet.
Det svåra i livet
Börjar alltid med att vara lätt.
Stora företag har en gång varit små.
Därför tar den vise aldrig itu med det stora
Och får på så vis möjlighet att förverkliga sin storhet.
Oviktiga ord genererar liten övertygelse,
Mycket bekvämlighet leder till mycket svårighet.
Därför behandlar den vise saker som om de var svåra,
Och härav, blir de lättare.

LXIV. Attenersi al piccolo

64

Quello che è fermo con facilità si trattiene,
quello che non è cominciato con facilità si divisa,
quello che è fragile con facilità si spezza,
quello che è minuto con facilità si disperde:
opera quando ancora non è in essere,
ordina quando ancora non è in disordine.
Un albero che a braccia aperte si misura
nasce da un minuscolo arboscello,
una torre di nove piani
comincia con un cumulo di terra,
un viaggio di mille li
principia da sotto il piede.
Chi governa corrompe,
chi dirige svia.
Per questo il santo
non governa e perciò non corrompe,
non dirige e perciò non svia.
La gente nel condurre le proprie imprese
sul punto di compierle sempre le guasta,
se curasse la fine come il principio
allora non vi sarebbero imprese guaste.
Per questo il santo
brama quello che non è bramato
e non pregia i beni che con difficoltà si ottengono,
studia quello che non viene studiato
e ritorna su quello che gli altri han travalicato.
Per favorire la spontaneità delle creature
non osa agire.

Det som ligger och vilar är lätt att ta tag i.
Det som ännu inte har inträffat är lätt att planera för.
Det som är ömtåligt kan med lätthet brytas sönder.
Det som är ytterst litet kan med lätthet spridas.
Hantera saker innan de uppstår.
Klara av affärer innan de är en enda röra.
Ett tjockt träd växer upp från ett pyttelitet frö.
En hög byggnad börjar med en hög jord.
En resa på hundra mil börjar med ett steg.
Planlägg saker, och du är besegrad;
Håll fast, och du tappar taget.
Den vise få det inte att gå ihop, därför är hon inte slagen.
Genom att inte hålla fast, förlorar hon inte det.
När folk funderar ut sina projekt
Tröttnar de ofta innan det är klart.
Om du är lika engagerad vid slutet
Som du var vid början,
Kommer du inte att bli så besviken.
Därför vill den vise ha icke-längtan,
Värdera inte sällsynta saker,
Studera det som inte kan läras in
Så att Tao kan rätta till misstagen hos den genomsnittliga människan
Och hjälp alla saker i att manifestera sin sanna natur
Utan att tvinga fram det.

LXV. La pura virtu’

65

In antico chi ben praticava il Tao
con esso non rendeva perspicace il popolo,
ma con esso si sforzava di renderlo ottuso:
il popolo con difficoltà si governa
poiché la sua sapienza è troppa.
Perciò governare il regno con la sapienza
è la rovina del regno,
governare il regno non con la sapienza
è la prosperità del regno.
Chi sa queste due cose diviene simile al modello,
saper divenire simile al modello
è la misteriosa virtù.
Profonda e imperscrutabile è la misteriosa virtù
e contrapposta alle creature,
ma alla fine arriva alla grande conformità.

De gamla var skickliga i att använda Tao
De upplyste inte människorna,
Utan gav dem snarare enkelheten.
När människorna är svåra att styra
Beror det på deras duktighet.
Därför
Om du använder duktighet för att styra staten
Är du en statens rövare.
Om du inte använder duktighet för att styra staten
Är du en välsignelse åt staten.
Att alltid känna till det lämpliga kallas
Mystisk Moral.
Hur djup och vittgående är inte den Mystiska Moralen!
Den får allt att återvända
Tills de når den Stora Normen.

LXVI. Posporre sé stesso

66

La ragione per cui fiumi e mari
possono essere sovrani di cento valli
è che ben se ne tengono al disotto:
perciò possono essere sovrani di cento valli.
Così chi vuole stare disopra al popolo
con i detti se ne pone al disotto,
chi vuol stare davanti al popolo
con la persona ad esso si pospone.
Per questo il santo
sta disopra ed il popolo non ne è gravato,
sta davanti ed il popolo non ne è ostacolato.
Così il mondo gioisce
di sospingerlo innanzi e mai ne è sazio.
Poiché ei non contende
nessuno al mondo può muovergli contesa.

Anledningen till att floder och hav kan betraktas som
Härskare över dalgångarnas strömmar
Är på grund av att de är belägna under dem.
Därför kan de vara deras härskare.
Så om du vill vara över folk
Måste du tala ödmjukt till dem.
Om du vill leda dem
Måste du placera dig bakom dem.
Därför är den vise placerad ovanför
Och människorna känner sig inte förtryckta.
Han är främst och de känner inget fel i det.
Därför tycker de om att placera honom främst och störs inte av det.
Eftersom han inte tävlar med någon.
Ingen tävlar därför med honom.

LXVII. Le tre cose preziose

67

Tutti al mondo dicono che il mio Tao è grande
ma che sembra non esser simile a nulla.
Proprio perché è grande
sembra che non sia simile a nulla,
se fosse simile a qualcosa
l’impaccerebbe la sua piccolezza.
Io ho tre cose preziose
che mi tengo ben strette e custodisco:
la prima è la misericordia,
la seconda è la parsimonia,
la terza è il non ardire d’esser primo nel mondo.
Sono misericordioso e perciò posso essere intrepido,
sono parsimonioso e perciò posso essere generoso,
non ardisco d’esser primo nel mondo
e perciò posso esser capo degli strumenti perfetti.
Oggi si è intrepidi trascurando la misericordia,
si è generosi trascurando la parsimonia,
si è primi trascurando di posporsi.
E’ la morte!
Chi è misericordioso
nel guerreggiare è vittorioso,
nel difendere è saldo.
Quei che il cielo vuol salvare
facendolo misericordioso lo preserva.

Orsaken till att alla kallar min Tao stor
Är för att det inte finns någonting som den.
Det är exakt därför den är stor
Att det finns ingenting som den.
Om det var någonting som var exakt överensstämmande med den
Hur skulle den kunna vara liten?
Jag har tre skatter som jag gillar och vårdar.
Den första är medlidande,
Den andra är enkelhet,
Den tredje är att inte våga sätta mig själv före någon annan.
När jag har medlidande, kan jag vara modig.
När jag är enkel, kan jag vara generös.
När jag inte vågar sätta mig själv före någon annan
Kan jag ta tiden i akt för att förfina mina talanger.
I fall jag är modig utan medlidande
Generös utan att vara enkel, eller
Sätta mig främst utan att sätta mina egna angelägenheter sist,
Så kan jag lika gärna vara död.
Om du lönar krig med medlidande kommer du att segra.
Om du skyddar dig själv med medlidande kommer du att vara ogenomtränglig.
Himmelen kommer att ta hand om dig,
Och skydda dig med medlidande.

LXVIII. Rendersi eguale al cielo

68

Chi ben fa il capitano non è irruente,
chi ben guerreggia non è impetuoso,
chi ben vince il nemico non dà battaglia,
chi bene adopera gli uomini se ne pone al di sotto:
questa è la virtù del non contendere,
questa è la forza dell’adoprar gli uomini,
questo è rendersi eguale al Cielo,
il culmine per gli antichi.

Den bästa krigaren är aldrig aggressiv.
Den bästa kämpen är aldrig argsint.
Den bästa taktikern går inte i strid med fienden.
De bästa användarna av sin talanger placerar sig själva bakom dem.
Detta kallas icke-stridande moral.
Det kallas förmågan att engagera människors talanger.
Den kallas sammanfogande med Himmelen.
De gamla var utan jämförelse bra på detta.

LXIX. L’uso del mistero

69

Sull’adoperar gli eserciti c’è un detto:
non oso far da padrone e faccio l’ospite,
non oso avanzar d’un pollice e indietreggio di un piede.
Questo vuol dire
che non vi sono truppe da schierare,
che non vi sono braccia da denudare,
che non vi sono armi da impugnare.
Sventura non v’è maggiore che osteggiare alla leggera.
Se osteggio alla leggera
son vicino a perdere quel che m’è più prezioso.
Perciò quando gli eserciti
si mettono in campagna per scontrarsi,
quello che è più pietoso vince.

Strateger har ett uttryck:
”Jag föredrar att kunna röra mig, hellre än att vara i en låst ställning
Föredrar att flytta tillbaka ett steg än gå fram en decimeter”.
Detta kallas framsteg utan att avancera;
Förbereda sig utan att vilja glänsa;
Slå till där det inte finns något försvar;
Intagande honom utan strid.
Det finns ingen större fara än att underskatta sin motståndare.
Om jag underskattar min motståndare
Kommer jag att förlora det som är kärast.
Därför
När motståndare drabba ihop
Kommer den som är ledsen för det att vara vinnaren.

LXX. La difficolta’ di intendere

70

Le mie parole facilmente si intendono
e facilmente si attuano,
ma nessuno al mondo sa intenderle,
nessuno al mondo sa attuarle.
Le mie parole hanno un progenitore,
le mie imprese hanno un principe,
ma appunto perchè non le intendono
non intendono me.
Poiché quelli che mi intendono sono rari
quelli che mi imitano sono da tenere in pregio.
Per questo il santo indossa rozze vesti
e cela nel seno la giada.

Mina ord är lätta att förstå
Och lätta att praktisera.
Ändå är det ingen som förstår dem eller praktiserar dem.
Mina ord har ett ursprung;
Mina handlingar har en princip.
Det är bara på grund av att du inte förstår detta
Som du inte förstår mig.
Eftersom det är få som förstår mig
Är jag värderad.
Därför bär de visa grova kläder.
Dock gömmer sig en juvel i hans bröst.

LXXI. Il difetto della sapienza

71

Somma cosa è l’ignoranza del sapiente,
insania è la sapienza dell’ignorante.
Solo chi si affligge di questa insania
non è insano.
Il santo non è insano
perchè si affligge di questa insania.
Per questo non è insano.

Det finns ingenting bättre än att veta att man inte vet.
Inte veta, men ändå tänka att man vet--
Detta är sjukdom.
Bara när du är sjuk av att vara sjuk
Kan du bli frisk.
De visa blir inte sjuka
Det beror på att hon är trött på sjukdom.
Därför är hon inte sjuk.

LXXII. Aver cura disé

72

Quando il popolo non teme la tua autorità
allora sopravviene la grande autorità.
Non trovare angusto ciò che ti dà pace,
non disgustarti di ciò che ti fa vivere,
poiché solo chi non se ne disgusta
non disgusta.
Per questo il santo
di sé conosce ma di sé non fa mostra,
di sé ha cura ma di sé non fa pregio.
Perciò respinge l’uno e preferisce l’altro.

När människorna inte är rädda för din kraft
Då har din kraft blivit riktigt stor.
Stör dem inte i deras inre angelägenheter.
Underkuva inte deras uppehälle.
Det är bara ditt förtryck som gör dem förtryckta.
Därför förstår den vise sig själv
Men visar inte upp sig.
Älskar sig själv
Men skryter inte.
Därför släpper hon taget
Och är nöjd med det.

LXXIII. Quel che lascia agire

73

Muore chi nell’osare pone il coraggio,
vive chi nel non osare pone il coraggio:
di questi due l’uno è profitto e l’altro è danno.
Di quel che il cielo ha in odio
chi conosce la ragione?
Per questo il santo reputa difficile il primo.
La Via del Cielo
è di ben vincere senza contendere,
è di ben suscitar risposta senza parlare,
è di ben attrarre senza chiamare,
è di ben divisare con ampiezza.
La rete del Cielo tutto avvolge,
ha maglie larghe ma nulla ne sfugge.

Om du är modig att våga kommer du att dö.
Om du är modig i att inte-våga kommer du att leva.
En är välgörande och den andra är skadlig.
Vem förstår orsaken till varför Himmelen ogillar vad den ogillar?
Även de visa har svårt att förstå detta.
Himmelens väg är att segra med lätthet utan att kämpa.
Att svara bra utan ord,
Att komma naturligt utan att vara speciellt inbjudan,
Att planera bra utan oro.
Himmelens nät är vidsträckt.
Det är löst.
Ändå slipper ingenting igenom.

LXXIV. Reprimere gli inganni

74

Quando il popolo non teme di morire
a che vale impaurirlo con la morte?
Se faccio si che il popolo sempre tema di morire
e quei che induce in inganno
io possa prenderlo e metterlo a morte,
chi sarà tanto ardito?
Sempre mandi a morte chi ne ha la potestà,
mettere a morte in vece di chi ne ha la potestà
significa maneggiar l’ascia in vece del gran mastro.
Quelli che maneggian l’ascia in vece del gran mastro
raramente non si feriscono le mani.

Om människorna inte är rädda för döden
Hur kan du skrämma dem med döden?
Om du får människorna att oupphörligt vara rädda för döden
Genom att fokusera på någon som gör någonting ovanligt
Och döda den personen,
Vem vågar då röra sig?
Det finns alltid officiella bödlar att hantera detta.
Om du spelar rollen av officiell bödel
Är det som att spela rollen av Mäster Snickaren.
Det är inte många som inte vill hugga av deras händer.

LXXV. I danni della cupidigia

75

Il popolo soffre la fame
perché chi sta sopra divora troppe tasse:
ecco perché soffre la fame.
Il popolo con difficoltà si governa
perché chi sta sopra s’affaccenda:
ecco perché con difficoltà si governa.
Il popolo dà poca importanza alla morte
perché chi sta sopra cerca l’intensità della vita:
ecco perché da poca importanza alla morte.
Solo chi non si affaccenda per vivere
è più saggio di chi la vita tiene in pregio.

Orsaken till varför folket svälter
Beror på att deras härskare lägger omåttliga skatter på dem.
De är svåra att regera
Därför att deras härskare har sina egna ändamål i sinnet.
Orsaken till att folk tar lätt på döden
Är för att de vill att livet skall vara rikt.
Därför tar de lätt på döden.
Det är bara genom att inte leva för ditt eget ändamål
Som du kan ställa dig över värderingar av livet.

LXXVI. Guardarsi dalla forza

76

Alla nascita l’uomo è molle e debole,
alla morte è duro e forte.
Tutte le creature, l’erbe e le piante
quando vivono son molli e tenere
quando muoiono son aride e secche.
Durezza e forza sono compagne della morte,
mollezza e debolezza sono compagne della vita.
Per questo
chi si fa forte con le armi non vince,
l’albero che è forte viene abbattuto.
Quel che è forte e robusto sta in basso,
quel che è molle e debole sta in alto.

När folk är nyfödda är de milda och mjuka.
Vid döden är de hårda och stela.
När plantor är levande är de mjuka och fina.
När de dör, vissnar de och torkar upp.
Därför är hård och stel följden av döden.
Mild och mjuk är följden av livet.
Därför, om du är aggressiv och stel, kommer du inte att segra.
När ett träd är hårt tillräckligt, huggs det ner. Därför
Är hård och stel mindre,
Mild och mjuk är större.

LXXVII. La via del cielo

77

La Via del Cielo
come è simile all’armar l’arco!
Quel ch’è alto viene abbassato,
quel ch’è basso viene innalzato,
quello che eccede viene ridotto,
quel che difetta viene accresciuto.
La Via del Cielo
è di diminuire a chi ha in eccedenza
e di aggiungere a chi non ha a sufficienza.
Non è così la Via dell’uomo:
ei diminuisce a chi non ha a sufficienza
per donare a chi ha in eccedenza.
Chi è capace di donare al mondo
ciò che ha in eccedenza?
Solo colui che pratica il Tao.
Per questo il santo
opera ma nulla s’aspetta
compiuta l’opera non rimane,
non vuole mostrare di eccellere.

Himmelens väg
Är som att hantera en pilbåge.
Överdelen böjs ner,
Nederdelen böjs upp.
Överskottet av strängen dras undan
Där det behövs mer, läggs det till.
Det är Himmelens väg
Att ta bort där det är överskott
Och lägga till där det fattas.
Människornas väg är annorlunda:
De ta bort där det behövs mer
Och lägger till där det är överskott.
Vem kan ta sitt överskott och ge det till människorna?
Bara en som äger Tao.
Därför agerar de vise utan förväntning.
Håller inte fast vid sina prestationer.
Vill inte visa sin moral.

LXXVIII. Portare il fardello della sincerita’

78

Nulla al mondo è più molle e più debole dell’acqua
eppur nell’abradere ciò che è duro e forte
nessuno riesce a superarla,
nell’uso nulla può cambiarla.
La debolezza vince la forza,
la mollezza vince la durezza:
al mondo non v’è nessuno che non lo sappia,
ma nessuno v’è che sia capace di attuarlo.
Per questo il santo dice:
chi prende su di sé le sozzure del regno
è signore dell’altare della terra e dei grani,
chi prende su di sé i mali del regno
è sovrano del mondo.
Un detto esatto che appare contraddittorio.

Ingenting i världen är mjukare än vatten,
Trots det finns ingenting bättre för att övervinna det hårda och starka.
Detta är för att ingenting kan ändra på vattnet.
Att det mjuka övervinner det hårda
Och det stilla övervinner det aggressiva
Är någonting som alla vet
Men som ingen kan göra sig själv.
Därför säger de visa:
”En som accepterar statens smuts
Blir dess mästare.
Den som accepterar dess olycka
Blir kung i världen”.
Sanningen tycks motsägande.

LXXIX. Ottemperare ai patti

79

Se cancelli un’offesa, ma un po’ offeso
rimani ancora, credi che sia un bene?
Se, per contratto, il saggio è creditore,
dal debitore non esige nulla.
Adempie al proprio impegno chi è virtuoso;
bada agli impegni altrui chi non è virtuoso.
La Via del cielo non fa parentele,
ma sta costantemente con il buono.

Efter att ha lugnat ner sin ilska
Finns det alltid förtrytelse.
Hur kan detta anses som något bra?
Därför håller de visa sin del av en överenskommelse
Och kontrollerar inte den andra personen.
Därför håller den officiella moralen vad den lovat
Och den oärlige bryter det.
Himmelens Tao har inga favoriter:
Den höjer upp det som är Bra.

LXXX. Isolarsi

80

Piccoli regni con pochi abitanti:
arnesi da lavoro in luogo d’uomini
(sian dieci o cento) il popolo non usi.
Tema la morte e fuori non emigri.
Se anche vi son navigli e vi son carri,
il popolo non tenti di salirvi;
se anche vi son corrazze e vi son armi,
mai e poi mai le tiri fuori il popolo.
E ritorni ad usar nodi di corda;
e trovi gusto in cibi e vesti suoi;
ed ami la sua casa, i suoi costumi.
Se stati vi vedessero vicini
tanto che cani e galli se ne udissero,
invecchino così, fino alla morte
quei due popoli: senza alcun contatto.

Låt landet vara litet och människorna få,
Som, även om de har många maskiner, så använder de dem inte.
De tar döden allvarligt och vandrar inte långt bort.
Fastän de har båtar och vagnar, åker de aldrig i dem.
De har vapen men de går aldrig i krig.
Låt dem återvända till att mäta genom att göra knutor i repen.
Se till att de har bra mat, ge dem fina kläder, en fridfull boning och ett avslappnat liv.
Fastän grannlandet kan ses och dess hundar och kycklingar höras,
Kommer människorna att bli gamla och dö utan att ha besökt varandras länder.

LXXXI. L’emersione del naturale

81

Parole autentiche non sono adorne;
parole adorne autentiche non sono.
Colui che è buono, non sfoggia parole,
e chi sfoggia parole, non è buono.
Chi sa di tutto, certo con è saggio;
né chi è saggio, di certo, sa di tutto.
Il vero saggio per sé non provvede:
se si spende negli altri, per sé acquista;
e, più dona, più ottiene per se stesso.
La Via del cielo aiuta, non fa danni;
la Via del saggio agisce senza lotta.

De sanna orden är inte fantastiska.
Fantastiska ord är inte sanna.
Det goda debatterar inte.
Debatter är inte bra.
Den som känner verkligen är inte skolad,
Den med omfattande kunskap vet egentligen inte mycket.
De visa lägger inte på hög,
Hon ger folket sitt överskott.
Genom att ge av sitt överskott till andra blir hon berikad.
Himmelens väg är att hjälpa, inte att skada.
De visas väg är att agera utan att påstå.