Daodejing / Daodejing — w językach interlingua i szwedzkim. Strona 2

Interlingua-szwedzka dwujęzyczna ksiÄ…ĆŒka

Lao Zi

Daodejing

Lao Zi

Daodejing

51

51

Cata esser in le universo
es un expression del Tao.
Illo proveni a in existentia,
inconsciente, perfecte, libere,
assume un corpore physic,
lassa que le circumstantias se compli.
Illo es proque cata esser
spontaneemente honora le Tao.
Le Tao parturi a tote esseres,
los nutri, los mantene,
los custodia, los conforta, los protege,
los reprende a se mesme,
crear sin posseder,
ager sin expectar,
guidar sin ingerer.
Illo es proque le amor del Tao
es in le natura mesme de cosas.

Tao ger födelse Ät livet,
Moralen uppfostrar,
Materian formar det,
Handlingar förfinar det.
DÀrför, finns det ingen av de myriader saker som inte vördar Tao eller inte uppskattar dess moral.
Detta vördande av Tao och uppskattande av dess moral Àr nÄgonting de gör naturligt, utan att bli
tvingade.
DÀrför, ger Tao födelse.
Dess moral fostrar, utvecklar, höjer, justerar och disciplinerar,
Uppfödandet, tÀcker och skyddar,
Skapar men Àger inte,
Handlar utan förvÀntning,
Leder utan att tvinga.
Detta kallas ”Mystisk Moral”.

52

52

In le initio era le Tao.
Omne cosas flue de illo;
tote cosas retorna a illo.
Pro trovar le origine,
retracia le manifestationes.
Quando on recognosce le infantes
e trova le matre,
on sera libere de tristessa.
Si on claude su mente in judicamentos
e traffica con desiros,
su corde se disturbara.
Si on lassa que su mente judica
e non que le sensos se duce,
su corde trovara le pace.
Vider a in obscuritate es claritate.
Saper submitter se es resistentia.
Usa tu proprie lumine
e retorna al fonte del lumine.
Isto se appella le practicar del eternitate.

Alla saker har en början, vilket vi kan betrakta som deras Moder.
Genom att kÀnna Modern, kan vi kÀnna hennes barn.
Att kÀnna barnet, gör att du Àndock kan ha en uppfattning om Modern
Du kan dö utan smÀrta.
Fyll igen hÄlen
StÀng dörrarna,
Du kan avsluta dit liv utan oro.
Öppna dörrarna,
Bli mer inblandad,
I slutet kan du inte bli hjÀlpt.
Att se det subtila kallas upplysning.
Att vara flexibel kallas styrka.
AnvÀnd upplysningen, men ÄtervÀnd till ljuset.
Skada inte dig sjÀlv.
Detta kallas att ”praktisera det eviga”.

53

53

Le grande Via es facile,
totevia gente prefere le vias lateral.
Guarda te quando cosas es disequilibrate.
Resta centrate intra le Tao.
Quando speculatores ric prospera
durante que fermeros perde lor terreno;
quando officiales governamental dispende moneta pro
armas in loco de remedios;
quando le del classe alte es prodige e irresponsabile
durante que le povre ha nulle fonte de adjuta
tote isto es furto e chaos.
Illo non es in accordo con le Tao.

Om jag hade ett ögonblicks klokhet
Skulle jag vandra pÄ den Stora VÀgen och endast frukta att komma bort frÄn den.
FastÀn VÀgen Àr ganska bred
Älskar folk genvĂ€gar.
Domstolen Àr felfri,
Medan fÀlten Àr övervuxna med ogrÀs,
Och kornbodarna Àr tomma.
BÀr de fina silkes klÀder,
BÀr pÄ skarpa svÀrd,
MĂ€tta sig med mat och dryck
Har vÀlstÄnd i överskott.
De kallas tjuvaktiga skrÀvlare.
Detta Àr definitivt inte vÀgen.

54

54

Quicunque se planta in le Tao
non sera displantate.
Quicunque imbracia le Tao
non cadera.
On honorara su nomine
de generation a generation.
Que le Tao es presente in tu vita
e tu devenira genuine.
Que illo es presente in tu familia
e tu familia florescera.
Que illo es presente in tu pais
e tu pais sera un examplo
a tote paises in le mundo.
Que illo es presente in le universo
e le universo cantara.
Como sape io que isto es ver?
Per reguardar intra me mesme.

Det vÀletablerade rycks inte upp med rötterna.
Den som har ett fast grepp tappar inte taget.
Generation efter generation dyrkar förfÀderna utan avbrott.
Odla Tao i dig sjÀlv och moralen kommer att vara riktig.
Odla den i familjen och moralen kommer att flöda över.
Odla den i staden och moralen kommer att vara stor.
Odla den i landet och moralen kommer att vara riklig.
Odla den i vÀrlden och moralen kommer att vara överallt.
DÀrför, titta pÄ dig sjÀlv och observera dig.
Titta pÄ din familj och observera den.
Titta pÄ din stad och observera den.
Titta pÄ ditt land och observera det.
Tita pÄ vÀrlden och observera den.
Hur vet jag att vÀrlden Àr som den Àr?

55

55

Ille qui es in harmonia con le Tao
es como un neonato.
Su ossos es molle, su musculos es debile,
ma su prisa es potente.
Ille non sape del union
del masculo el feminina,
totevia su penis pote star erecte,
assi intense es su vital fortia.
Ille pote critar fortissime tote le die,
totevia ille nunquam deveni rauc,
assi comple es su harmonia.
Le fortia del Maestro es como isto.
Ille lassa que tote cosas veni e va
sin effortio, sin desiro.
Ille nunquam expecta resultatos;
dunque ille es nunquam disappunctate
Ille es nunquam disappunctate;
dunque su spirito nunquam invetera.

Den som förblir rik i moralisk kraft
Är som ett nyfött barn.
Bin, skorpioner och giftiga ormar biter det inte,
Vilda djur angriper det inte,
RovfÄglar slÄr inte sina klor i det.
FastÀn dess ben Àr svaga
Och musklerna mjuka,
Är dess grepp starkt.
Utan att kÀnna till blandningen mellan man och kvinna
Är barnet en perfekt produktion,
Absolut i vitalitet.
Barnet kan skrika hela dagen utan att bli hes.
Det Àr absolut i sin harmoni.
FörstÄende harmoni kallas Konstant.
Att kÀnna till Konstanten kallas upplysning.
NÀrande liv kallas vÀlsignelse.
Att ha kontroll över andningen kallas styrka.
NÀr saker har blommat förfaller de, och
Detta kallas icke-Tao.
Icke-Tao dör snabbt.

56

56

Ille qui sape non parla.
Ille qui parla non sape.
Claude tu bucca,
obstrue tu sensos,
obtunde tu acutessa,
disnoda tu nodos,
amolli tu reguardo,
subside tu pulvere.
Isto es le identitate primal.
Sia como le Tao.
On non pote approchar lo o retirar lo,
beneficiar lo o nocer a illo,
honorar lo o disgratiar lo.
Illo se rende continuemente
Illo es proque illo indura.

Hon som vet talar inte.
Hon som talar vet inte.
Fyll igen dina hÄl, stÀng dina dörrar,
Mjuka upp dina kantigheter, lossa dina band.
Mjuka upp ditt blÀndande sken och bli ett med vardagen.
Detta kallas mystisk enhet.
FastÀn du inte kan Àga Tao, Àr den ditt innersta
Och samtidigt Àr den dig avlÀgsen.
FastÀn du inte kan Àga den, har du nytta av den,
Och kan bli skadad av den.
Du kan inte Àga den, men Àr uppskattad genom den
Och ansprÄkslös av den.
DÀrför vÀrderar vÀrlden dig.

57

57

Si on vole esser un grande leader,
on debe apprender a sequer le Tao.
Cessa tentar a controllar.
Lassa que vade le planos e conceptos fixe,
e le mundo governara se mesme.
Le plus prohibitiones on ha,
le minus virtuose sera le gente.
Le plus armas on ha,
le minus secur sera le gente.
Le plus subsidios on ha,
le minus independente sera le gente.
Dunque le Maestro dice:
io relinque direction del lege,
e le gente deveni honeste.
Io relinque direction del economia politic,
e le gente deveni prospere.
Io relinque direction del religion,
e le gente deveni seren.
Io relinque direction del tote desiro pro le bon communal,
e le bon deveni tanto commun como herbas.

AnvÀnd rÀttvisa i styrandet av staten.
AnvÀnd överraskningstaktik i krigföring.
Var ointresserad och du kommer att Àga vÀrlden.
Hur vet jag att det Àr sÄ?
Genom detta:
Ju mer regler det finns,
Desto fattigare blir folket.
Ju mer dödliga vapen folk Àger,
Ju mörkare Àr landet och stammen.
Ju smartare mÀnniskorna Àr,
Ju mer speciella handlingar kan de utföra.
Ju petigare lagarna Àr,
Desto fler tjuvar och gangsters finns det.
DÀrför sÀger de visa:
”Jag tvingar inte fram min filosofi och mĂ€nniskorna förĂ€ndrar sig Ă€ndĂ„.
Jag uppskattar min klarhet och mÀnniskorna rÀttar till sig sjÀlva.
Jag ingriper inte och mÀnniskorna berikar sig trots det.
Jag har inga önskningar
Och mĂ€nniskorna upptĂ€cker sina unika medvetanden”.

58

58

Si un pais se governa con tolerantia,
le gente es confortabile e honeste.
Si un pais se governa con repression,
le gente es depresse e astute.
Quando le voler-a-fortia es incargate,
le plus alte le ideales, le plus basse le resultos.
Essaya a facer que le gente es felice,
e tu pone le fundamentos de miseria.
Essaya a facer que le gente es moral,
e tu pone le fundamentos de vitio.
Dunque le Maestro es contente
a servir como un examplo
e non a imponer su voler.
Ille es punctate, ma non penetrante,
Franc, ma flexibile.
Radiante, ma dulce al oculos.

NÀr myndigheten lÄter folket vara ifred
Är de avslappnade.
NÀr myndigheten Àr petig
Blir mÀnniskorna oroliga.
MotgÄng har med tur att göra.
Tur gömmer olycka.
Vad har en bestÀmd avgrÀnsning?
Vad Àr abnormt?
Det normala ÄtergÄr till underlighet.
Godhet ÄtergÄr till förvrÀngning.
Folk har uppenbarligen varit förvirrade en lÄng tid.
DÀrför reglerar de visa saker utan att ingripa.
De slipar utan att separera,
RĂ€tar ut utan att dra upp riktlinjer.
De lyser utan att glÀnsa.

59

59

Pro ben governar un pais
il ha nil melio que moderation.
Le marca de un homine moderate
es le libertate de su proprie ideales.
Tolerante como le celo,
omne-penetrante como lumine solar,
firme como un monte,
flexibile como un arbore in le vento,
ille ha nulle destination in vista
e face uso de alique
le qual le vita per fortuna le apporta.
Nil es impossibile pro ille.
Proque ille ha relinque,
ille pote custodiar le ben-esser del populo
como un matre custodia su infante.

DÀr finns ingenting som Àr sÄ bra som enkelhet
NÀr det gÀller att regera ett land och tjÀna Himmelen.
Bara genom enkelhet kan du snabbt tillfriskna.
NĂ€r du snabbt tillfrisknar ackumulerar du moral.
Att ha ackumulerad moral:
Det finns ingenting du inte kan övervinna.
NÀr det inte finns nÄgonting som du inte kan övervinna
Vem vet var grÀnserna gÄr för dina möjligheter?
Dessa grÀnser blir outgrundliga,
Du kan besitta landet.
NÀr Ur-Modern besitter landet kan det bli lÄng-livat.
Detta kallas ”att plantera rötterna djupt och ordentligt”.
Det Àr VÀgen till lÄng liv och eviga visioner.

60

60

Le governar de un pais grande
es como le frir de un piscette.
On lo avaria con troppo pulsar.
Centra tu pais in le Tao
e mal habera nulle fortia.
Non proque illo non es la,
ma proque tu potera remover te de su via.
Da a mal nil a opposer
e illo disparera per se mesme.

Att styra ett stort land Àr som att tillaga en liten fisk.
NĂ€r du regerar folk med Tao
Kommer demoner inte att ha nÄgon kraft.
Inte sÄ att de inte har kraft,
Men deras kraft kommer inte att skada folket.
Eftersom de visa inte skadar folket,
Kommer de tvÄ inte att skada varandra.
HÀr smÀlter deras kraft samman till en och ÄtervÀnder.

61

61

Quando un pais obtene fortia grande,
illo deveni como le mar:
tote rivos curre a in illo.
Le plus potente illo deveni,
le plus grande le besonio pro humilitate.
Humilitate significa haber fide in le Tao,
pro isto nunquam haber besonio de esser defensive.
Un nation grande es como un homine grande:
Quando ille face un error, ille lo comprende.
Habente comprendite lo, ille lo admitte.
Habente admittite lo, ille lo corrige.
Ille considera le qui indica su faltas
como su inseniante le plus benevolente.
Ille pensa de su inimico
como le umbra que ille se mesme projecta.
Si un nation se centra in le Tao,
si illo nutri su proprie gente
e non se ingere in le affaires de alteres,
illo sera un lumine a tote nationes in le mundo.

En bra stat skall vara som en flodsÀnka.
En blandning av hela vÀrlden,
Den Àr vÀrldens kvinnlighet.
Kvinnlighet övervinner alltid manlighet med mjukhet
Eftersom mjukhet Àr mindre.
DÀrför om en stor stat tjÀnar Ät en liten stat
Kommer den att vinna förtroende hos den lilla staten.
Om en liten stat tjÀnar Ät en stor stat
Kommer den att vinna förtroende hos den stora staten.
DÀrför tjÀnar nÄgra för att vinna förtroende
Och nÄgra vinner förtroende trots slaveri.
Den stora staten vill ingenting annat
Än att förena och föda sitt folk.
SmÄ stater vill ingenting annat
Än att tjĂ€na rĂ€tt person.
DÀrför fÄr bÄda vad de vill ha.
Storhet ligger i att tjÀna.

62

62

Le Tao es le centro del universo
le tresor del bon homine
le refugio del mal homine.
On pote comprar le honores con parolas belle,
on pote ganiar le respecto con bon actos;
ma le Tao es ultra tote valor,
e necuno pote complir lo.
Le gente pote vider su lumine
Dunque, quando on selige un nove leader,
non offere a adjutar le
con tu ricchessa o tu competentia.
In su loco offere
a inseniar le del Tao.
Proque le Maestros ancian estima le Tao?
Proque, essente un con le Tao,
quando on cerca, on trova;
e quando on face un error, on se pardonna.
Illo es proque tote le mundo lo ama.

Tao Àr gömd djupt i alla ting.
Den Àr en god skatt
Och en tillflykt för det som inte Àr sÄ bra.
Med skickliga ord kan du bli framgÄngsrik.
Med hedersvÀrda handlingar kan du bli uppskattad.
Folk kanske inte Àr sÄ bra, men hur kan du förneka dem?
DÀrför, Àven om det finns fina juveler som bÀrs fram pÄ hÀstar vid kejsarens kröning och installationen av de tre prinsarna,
Är inte detta sĂ„ bra som att stanna dĂ€r du Ă€r
Och lÄta dig utvecklas i Tao.
Varför vÀrderade de gamla Tao sÄ mycket?
Man kan inte sÀga att det var för söka vinning
Eller för att avskrÀcka brott med bestraffning.
DÀrför Àr den det mesta prisade i vÀrlden.

63

63

Age sin facer;
travalio sin effortio.
Pensa del parve como large
e le poc como multe.
Confronta le difficile
durante que illo es ancora facile;
compli le labor grande
per un serie de parve actos.
Le Maestro nunquam essaya a attinger le grande;
dunque ille compli grandor.
Quando ille incontra un difficultate,
ille stoppa e da se mesme a illo.
Ille non adhere a su proprie conforto;
dunque problemas es nulle problema pro ille.

Handla utan att ”göra”
Bli inblandad utan att manipulera.
Smaka utan att smaka.
Göra det stora smÄtt,
Och gör mÄnga, fÄ.
Svara pÄ ilska med moral.
Bearbeta svÄrigheter medan det fortfarande Àr lÀtt.
Ta itu med det stora medan det fortfarande Àr litet.
Det svÄra i livet
Börjar alltid med att vara lÀtt.
Stora företag har en gÄng varit smÄ.
DÀrför tar den vise aldrig itu med det stora
Och fÄr pÄ sÄ vis möjlighet att förverkliga sin storhet.
Oviktiga ord genererar liten övertygelse,
Mycket bekvÀmlighet leder till mycket svÄrighet.
DÀrför behandlar den vise saker som om de var svÄra,
Och hÀrav, blir de lÀttare.

64

64

Que es radicate es facile a nutrir.
Que es recente es facile a corriger.
Que es fragile es facile a rumper.
Que es parve es facile a dispersar.
Evita enoio ante que illo surge.
Pone cosas in ordine ante que illos existe.
Le pino gigante
cresce ex un planton miniscule.
Le viage de mille millias
comencia con un passo.
Pulsante a in action, on falle.
Essayante a apprender cosas, on los perde.
Fortiante un projecto a completion,
on ruina lo que era quasi matur.
Dunque le action del Maestro es
le lassar que le cosas prende lor curso.
Ille remane tanto calme
al fin como al initio.
Ille ha nil,
dunque il ha nil pro perder.
Lo que ille desira es non-desiro;
lo que ille apprende es a disapprender.
Ille simplemente rememora gente
de que illes ha sempre essite.
Ille ama nil ma le Tao.
Dunque ille pote amar tote cosas.

Det som ligger och vilar Àr lÀtt att ta tag i.
Det som Ànnu inte har intrÀffat Àr lÀtt att planera för.
Det som Àr ömtÄligt kan med lÀtthet brytas sönder.
Det som Àr ytterst litet kan med lÀtthet spridas.
Hantera saker innan de uppstÄr.
Klara av affÀrer innan de Àr en enda röra.
Ett tjockt trÀd vÀxer upp frÄn ett pyttelitet frö.
En hög byggnad börjar med en hög jord.
En resa pÄ hundra mil börjar med ett steg.
PlanlÀgg saker, och du Àr besegrad;
HĂ„ll fast, och du tappar taget.
Den vise fÄ det inte att gÄ ihop, dÀrför Àr hon inte slagen.
Genom att inte hÄlla fast, förlorar hon inte det.
NĂ€r folk funderar ut sina projekt
Tröttnar de ofta innan det Àr klart.
Om du Àr lika engagerad vid slutet
Som du var vid början,
Kommer du inte att bli sÄ besviken.
DÀrför vill den vise ha icke-lÀngtan,
VÀrdera inte sÀllsynta saker,
Studera det som inte kan lÀras in
SÄ att Tao kan rÀtta till misstagen hos den genomsnittliga mÀnniskan
Och hjÀlp alla saker i att manifestera sin sanna natur
Utan att tvinga fram det.

65

65

Le Maestros ancian
non essayava a educar le gente,
ma amabilemente les inseniava a non-saper.
Quando illes pensa que illes sape le responsas,
gente es difficile a guidar.
Quando illes sape que illes non sape,
gente pote trovar lor proprie via.
Si tu vole apprender a governar,
evita esser habile o ric.
Le patrono le plus simple es le le plus clar.
Contente con un vita ordinari,
on pote monstrar a tote gente le via
a lor proprie ver natura.

De gamla var skickliga i att anvÀnda Tao
De upplyste inte mÀnniskorna,
Utan gav dem snarare enkelheten.
NÀr mÀnniskorna Àr svÄra att styra
Beror det pÄ deras duktighet.
DÀrför
Om du anvÀnder duktighet för att styra staten
Är du en statens rövare.
Om du inte anvÀnder duktighet för att styra staten
Är du en vĂ€lsignelse Ă„t staten.
Att alltid kÀnna till det lÀmpliga kallas
Mystisk Moral.
Hur djup och vittgÄende Àr inte den Mystiska Moralen!
Den fÄr allt att ÄtervÀnda
Tills de nÄr den Stora Normen.

66

66

Omne rivos flue al mar
proque illo es plus basse que illes es.
Humilitate lo da su fortia.
Si on vole governar le gente,
on debe placiar se mesme sub illes.
Si on vole ducer le gente,
on debe apprender a sequer les.
Le Maestro es super le gente,
e necuno senti opprimite.
Ille va in avante del gente,
e necuno senti manipulate.
Le integre mundo es grate a ille.
Proque ille comple con necuno,
necuno pote compler con ille.

Anledningen till att floder och hav kan betraktas som
HÀrskare över dalgÄngarnas strömmar
Är pĂ„ grund av att de Ă€r belĂ€gna under dem.
DÀrför kan de vara deras hÀrskare.
SÄ om du vill vara över folk
MÄste du tala ödmjukt till dem.
Om du vill leda dem
MĂ„ste du placera dig bakom dem.
DÀrför Àr den vise placerad ovanför
Och mÀnniskorna kÀnner sig inte förtryckta.
Han Àr frÀmst och de kÀnner inget fel i det.
DÀrför tycker de om att placera honom frÀmst och störs inte av det.
Eftersom han inte tÀvlar med nÄgon.
Ingen tÀvlar dÀrför med honom.

67

67

Alicunos dice que mi doctrina es nonsenso.
Alteres lo appella elevate ma impractic.
Ma a ille qui ha reguardate intra se mesme,
iste nonsenso face senso perfecte.
E a ille qui lo applica,
iste elevation ha radices que cresce profundemente.
Io ha solmente tres doctrinas:
simplicitate, patientia, compassion.
Iste tres es le tresores le plus grande de uno.
Simple in actiones e in pensamentos,
on retorna al fonte de esser.
Patiente con ambe amicos e inimicos,
on accorda con le via que cosas es.
Mesericorde a se mesme,
on reconcilia tote esseres in le mundo.

Orsaken till att alla kallar min Tao stor
Är för att det inte finns nĂ„gonting som den.
Det Àr exakt dÀrför den Àr stor
Att det finns ingenting som den.
Om det var nÄgonting som var exakt överensstÀmmande med den
Hur skulle den kunna vara liten?
Jag har tre skatter som jag gillar och vÄrdar.
Den första Àr medlidande,
Den andra Àr enkelhet,
Den tredje Àr att inte vÄga sÀtta mig sjÀlv före nÄgon annan.
NĂ€r jag har medlidande, kan jag vara modig.
NÀr jag Àr enkel, kan jag vara generös.
NÀr jag inte vÄgar sÀtta mig sjÀlv före nÄgon annan
Kan jag ta tiden i akt för att förfina mina talanger.
I fall jag Àr modig utan medlidande
Generös utan att vara enkel, eller
SÀtta mig frÀmst utan att sÀtta mina egna angelÀgenheter sist,
SÄ kan jag lika gÀrna vara död.
Om du lönar krig med medlidande kommer du att segra.
Om du skyddar dig sjÀlv med medlidande kommer du att vara ogenomtrÀnglig.
Himmelen kommer att ta hand om dig,
Och skydda dig med medlidande.

68

68

Le optime athleta
vole que su opponente es a su optime.
Le optime general
entra le mente de su inimico.
Le optime homine de affaires
servi le bon communal.
Le optime leader
seque le voler del gente.
Omne de illes incarna
le virtute de non-competition.
Il non es que illes non ama compler,
ma que illes lo face in le spirito de joco.
In isto illes es como infantes
e in harmonia con le Tao.

Den bÀsta krigaren Àr aldrig aggressiv.
Den bÀsta kÀmpen Àr aldrig argsint.
Den bÀsta taktikern gÄr inte i strid med fienden.
De bÀsta anvÀndarna av sin talanger placerar sig sjÀlva bakom dem.
Detta kallas icke-stridande moral.
Det kallas förmÄgan att engagera mÀnniskors talanger.
Den kallas sammanfogande med Himmelen.
De gamla var utan jÀmförelse bra pÄ detta.

69

69

Le generales diceva
«In loco de facer le movimento prime
il es melior attender e vider.
In loco de advantiar un uncia de longor
il es melior retirar se un yard.»
Isto se appella
mover in avante sin advantiar,
repulsar sin usar del armas.
Il ha nulle infortuna plus grande
que le subestimar de un inimico
Le subestimar de un inimico
significa le pensar que ille es mal.
Dunque on destrue su tres tresores
e deveni un inimico se mesme.
Quando duo grande fortias se oppose a un le altere,
le victoria vadera
al uno que sape submitter se.

Strateger har ett uttryck:
”Jag föredrar att kunna röra mig, hellre Ă€n att vara i en lĂ„st stĂ€llning
Föredrar att flytta tillbaka ett steg Ă€n gĂ„ fram en decimeter”.
Detta kallas framsteg utan att avancera;
Förbereda sig utan att vilja glÀnsa;
SlÄ till dÀr det inte finns nÄgot försvar;
Intagande honom utan strid.
Det finns ingen större fara Àn att underskatta sin motstÄndare.
Om jag underskattar min motstÄndare
Kommer jag att förlora det som Àr kÀrast.
DÀrför
NÀr motstÄndare drabba ihop
Kommer den som Àr ledsen för det att vara vinnaren.

70

70

Mi doctrinas es facile a comprender
e facile a applicar
Totevia le intellecto nunquam los apprendera,
e si on essaya a practicar los, on fallera.
Mi doctrinas es plus vetule que le mundo.
Como pote on apprender lor signification?
Si tu vole saper me
reguarda intra tu corde.

Mina ord Àr lÀtta att förstÄ
Och lÀtta att praktisera.
ÄndĂ„ Ă€r det ingen som förstĂ„r dem eller praktiserar dem.
Mina ord har ett ursprung;
Mina handlingar har en princip.
Det Àr bara pÄ grund av att du inte förstÄr detta
Som du inte förstÄr mig.
Eftersom det Àr fÄ som förstÄr mig
Är jag vĂ€rderad.
DÀrför bÀr de visa grova klÀder.
Dock gömmer sig en juvel i hans bröst.

71

71

Non-saper es ver scientia.
Presumer saper es un maladia.
Primo comprende que tu es malade;
pois tu pote approchar le sanitate.
Le Maestro es su proprie medico.
Ille se mesme ha curate de tote saper.
Dunque ille es vermente integre.

Det finns ingenting bÀttre Àn att veta att man inte vet.
Inte veta, men ÀndÄ tÀnka att man vet--
Detta Àr sjukdom.
Bara nÀr du Àr sjuk av att vara sjuk
Kan du bli frisk.
De visa blir inte sjuka
Det beror pÄ att hon Àr trött pÄ sjukdom.
DÀrför Àr hon inte sjuk.

72

72

Quando illes perde lor senso de pavor reverential,
gente torna a religion.
Quando illes non jam ha fide a se mesme,
illes comencia a depender super authoritate.
Dunque le Maestro se retira
a fin que le gente non sera confuse.
Ille insenia sin inseniar,
a fin que le gente habera nil a apprender.

NÀr mÀnniskorna inte Àr rÀdda för din kraft
DĂ„ har din kraft blivit riktigt stor.
Stör dem inte i deras inre angelÀgenheter.
Underkuva inte deras uppehÀlle.
Det Àr bara ditt förtryck som gör dem förtryckta.
DÀrför förstÄr den vise sig sjÀlv
Men visar inte upp sig.
Älskar sig sjĂ€lv
Men skryter inte.
DÀrför slÀpper hon taget
Och Àr nöjd med det.

73

73

Le Tao es sempre in repose.
Illo supera sin compler,
responda sin parlar un parola,
arriva sin esser advocate,
compli sin un plano.
Su rete coperi le universo integre.
E ben que su malias es large,
illo non lassa que un cosa passa.

Om du Àr modig att vÄga kommer du att dö.
Om du Àr modig i att inte-vÄga kommer du att leva.
En Àr vÀlgörande och den andra Àr skadlig.
Vem förstÄr orsaken till varför Himmelen ogillar vad den ogillar?
Även de visa har svĂ„rt att förstĂ„ detta.
Himmelens vÀg Àr att segra med lÀtthet utan att kÀmpa.
Att svara bra utan ord,
Att komma naturligt utan att vara speciellt inbjudan,
Att planera bra utan oro.
Himmelens nÀt Àr vidstrÀckt.
Det Àr löst.
ÄndĂ„ slipper ingenting igenom.

74

74

Si on sape que tote cosas se cambia,
on non essayara a tener a alique.
Si on non ha timor de morir,
il ha nil que on non pote complir.
Essayar a controllar le futura
es como essayar a prender le loco del carpentero principal.
Quando on manea le utensiles del carpentero principal,
probabilemente on secara tu mano.

Om mÀnniskorna inte Àr rÀdda för döden
Hur kan du skrÀmma dem med döden?
Om du fÄr mÀnniskorna att oupphörligt vara rÀdda för döden
Genom att fokusera pÄ nÄgon som gör nÄgonting ovanligt
Och döda den personen,
Vem vÄgar dÄ röra sig?
Det finns alltid officiella bödlar att hantera detta.
Om du spelar rollen av officiell bödel
Är det som att spela rollen av MĂ€ster Snickaren.
Det Àr inte mÄnga som inte vill hugga av deras hÀnder.

75

75

Quando taxas es troppo grande,
le gente habera fame.
Quando le governamento es troppo inportunate
le gente perde lor spirito.
Age pro le beneficio del gente.
Ha fide a illes; lassa les sol.

Orsaken till varför folket svÀlter
Beror pÄ att deras hÀrskare lÀgger omÄttliga skatter pÄ dem.
De Àr svÄra att regera
DÀrför att deras hÀrskare har sina egna ÀndamÄl i sinnet.
Orsaken till att folk tar lÀtt pÄ döden
Är för att de vill att livet skall vara rikt.
DÀrför tar de lÀtt pÄ döden.
Det Àr bara genom att inte leva för ditt eget ÀndamÄl
Som du kan stÀlla dig över vÀrderingar av livet.

76

76

Homines quando nascite es molle e flexibile;
quando morte, illes es rigide e dur.
Plantas quando nascite es tenere e flexibile;
quando morte, illes es fragile e sic.
Dunque quicunque es rigide e inflexible
es un discipulo del morte.
Quicunque es molle e cedente
es un discipulo de vita.
Le dur e le rigide sera rupte.
Le molle e flexibile prevalera.

NÀr folk Àr nyfödda Àr de milda och mjuka.
Vid döden Àr de hÄrda och stela.
NÀr plantor Àr levande Àr de mjuka och fina.
NÀr de dör, vissnar de och torkar upp.
DÀrför Àr hÄrd och stel följden av döden.
Mild och mjuk Àr följden av livet.
DÀrför, om du Àr aggressiv och stel, kommer du inte att segra.
NÀr ett trÀd Àr hÄrt tillrÀckligt, huggs det ner. DÀrför
Är hĂ„rd och stel mindre,
Mild och mjuk Àr större.

77

77

Le modo que illo age in le mundo, le Tao
es como le curvar de un arco.
Le alto se curva a basso;
le basso se curva in alto.
Illo adjusta excesso e deficientia
a fin que il ha balantia perfecte.
Illo subtrahe de illo que es troppo
e da a illo que non es bastante.
Ille qui essaya a controllar,
qui usa fortia a protectar su poter,
va contra le direction del Tao.
Illos subtrahe de ille qui non ha bastante
e da a ille qui ha multo troppo.
Le Maestro pote continuar dar
proque il ha nulle fin a su ricchessa.
Ille age sin expectation,
succede sin assumer credito,
e non pensa que ille es melior
que alicuno altere.

Himmelens vÀg
Är som att hantera en pilbĂ„ge.
Överdelen böjs ner,
Nederdelen böjs upp.
Överskottet av strĂ€ngen dras undan
DÀr det behövs mer, lÀggs det till.
Det Àr Himmelens vÀg
Att ta bort dÀr det Àr överskott
Och lÀgga till dÀr det fattas.
MÀnniskornas vÀg Àr annorlunda:
De ta bort dÀr det behövs mer
Och lÀgger till dÀr det Àr överskott.
Vem kan ta sitt överskott och ge det till mÀnniskorna?
Bara en som Àger Tao.
DÀrför agerar de vise utan förvÀntning.
HĂ„ller inte fast vid sina prestationer.
Vill inte visa sin moral.

78

78

Nil in le mundo
es tanto molle e cedente como aqua.
Totevia pro dissolver le dur e inflexible,
nil pote superar lo.
Le molle supera le dur;
le dulce supera le rigide.
Tote le mundo sape que isto es ver,
ma poc pote applicar lo.
Dunque le Maestro remane
seren in medio de tristessa.
Le mal non pote entra su corde.
Proque ille ha abandonate le adjutar,
ille es le adjuta le plus grande del gente.
Ver parolas pare esser paradoxe.

Ingenting i vÀrlden Àr mjukare Àn vatten,
Trots det finns ingenting bÀttre för att övervinna det hÄrda och starka.
Detta Àr för att ingenting kan Àndra pÄ vattnet.
Att det mjuka övervinner det hÄrda
Och det stilla övervinner det aggressiva
Är nĂ„gonting som alla vet
Men som ingen kan göra sig sjÀlv.
DÀrför sÀger de visa:
”En som accepterar statens smuts
Blir dess mÀstare.
Den som accepterar dess olycka
Blir kung i vĂ€rlden”.
Sanningen tycks motsÀgande.

79

79

Fallimento es un opportunitate.
Si on blasma alicuno altere,
il ha nulle fin al blasmo.
Dunque le Maestro
satisface su proprie obligationes
e corrige su proprie errore.
Ille face lo que ille debe facer
e demanda nil de alteres.

Efter att ha lugnat ner sin ilska
Finns det alltid förtrytelse.
Hur kan detta anses som nÄgot bra?
DÀrför hÄller de visa sin del av en överenskommelse
Och kontrollerar inte den andra personen.
DÀrför hÄller den officiella moralen vad den lovat
Och den oÀrlige bryter det.
Himmelens Tao har inga favoriter:
Den höjer upp det som Àr Bra.

80

80

Si un pais se governa sagemente,
su habitantes sera contente.
Illes gaude del labor de su manos
e non guasta tempore inventante
machinas que allevia travalio.
Proque illes carmente ama su casas,
le viages non les interessa.
Il pote haber un poc de carros e barcas,
ma istos non va alicubi.
Il pote haber un arsenal de armas,
ma necuno jamais los usa.
Le gente gaude de su alimentos,
prende placia in esser con su families,
passa le weekends travaliante in su jardines,
se delecta in le evenimentos del vicinitate.
E etiam ben que le pais proxime es assi proxime
que gente pote audir su gallos cantante e su canes latrante,
illes es contente a morir de vetulessa
sin jamais vader pro vider lo.

LÄt landet vara litet och mÀnniskorna fÄ,
Som, Àven om de har mÄnga maskiner, sÄ anvÀnder de dem inte.
De tar döden allvarligt och vandrar inte lÄngt bort.
FastÀn de har bÄtar och vagnar, Äker de aldrig i dem.
De har vapen men de gÄr aldrig i krig.
LÄt dem ÄtervÀnda till att mÀta genom att göra knutor i repen.
Se till att de har bra mat, ge dem fina klÀder, en fridfull boning och ett avslappnat liv.
FastÀn grannlandet kan ses och dess hundar och kycklingar höras,
Kommer mÀnniskorna att bli gamla och dö utan att ha besökt varandras lÀnder.

81

81

Ver parolas non es eloquente;
eloquente parolas non es ver.
Homines sage non debe provar su puncto;
homines qui debe provar su puncto non es sage.
Le Maestro ha nulle possessiones.
Le plus que ille face pro alteres,
le plus felice ille es.
Le plus que ille da a alteres,
le plus opulente ille es.
Le Tao nutri per non fortiar.
Per non dominar, le Maestro duce.

De sanna orden Àr inte fantastiska.
Fantastiska ord Àr inte sanna.
Det goda debatterar inte.
Debatter Àr inte bra.
Den som kÀnner verkligen Àr inte skolad,
Den med omfattande kunskap vet egentligen inte mycket.
De visa lÀgger inte pÄ hög,
Hon ger folket sitt överskott.
Genom att ge av sitt överskott till andra blir hon berikad.
Himmelens vÀg Àr att hjÀlpa, inte att skada.
De visas vÀg Àr att agera utan att pÄstÄ.