1
Esperanto nazioarteko hizkuntzaren aldeko mugimenduak paraturiko Pragako Manifestua / Pragmanifest — in Basque and Swedish

Basque-Swedish bilingual book

Esperanto nazioarteko hizkuntzaren aldeko mugimenduak paraturiko Pragako Manifestua

Pragmanifest

Esperantoak aurrera egiteko nazioarteko mugimenduaren kideok honako manifestua munduko gobernu, nazioarteko erakunde eta gogo oneko gizaki orori zuzentzen diogu, hemen azalduriko helburuen alde lanean tinko segitzeko gure asmoa aldarrikatzen dugu, eta erakunde zein gizabanako guztiak gure ahaleginarekin bat egiteko gonbidatzen ditugu.

Vi medlemmar av den internationella rörelsen för esperanto, riktar detta manifest till alla regeringar, internationella organisationer och vÀnligt sinnade mÀnniskor, och vill hÀrmed förklara vÄr avsikt att beslutsamt arbeta vidare för de mÄl som hÀr nedan anges; och inbjuder varje enskild organisation och individ att delta i detta arbete.
Vi tror inte att anvÀndningen av ett fÄtal nationella sprÄk, den tekniska utvecklingen pÄ kommunikationsomrÄdet, eller nya metoder för sprÄkundervisning, ska kunna förverkliga de principer som vi anser vÀsentliga för en rÀttvis och effektiv lösning.

Esperantoa 1887. urtean sortu zen nazioarteko komunikazioaren esparruan hizkuntza laguntzailea izateko asmoz, eta handik gutxira mintzaira bizi-bizi eta noranahikotu bilakatu zen. Mede osoa baino gehiago da, hizkuntz zein kulur oztopoez gaindi, gizakiak elkarrengana hurbiltzeko balio duela. Bitarte honetan bere mintzalarien helburuek ez dute garrantziarik, ez gaurkotasunik galdu. Ez nazio hizkutza zenbaiten nazioarteko erabilerak, ez komunikaziorako teknologien aurrerapenak, ez mintzairak irakasteko metodologia berriek ez dituzte, zihur aski, honako printzioak gauzatuko, zeinak, gure ustetan, hizkuntz oreka bidezko eta eraginkor baterako noraezekoak baitira.

Esperanto lanserades 1887 som ett projekt för frĂ€mjandet av internationell kommunikation. Det utvecklades snabbt till ett levande, nyansrikt sprĂ„k — ett sprĂ„k som i mer Ă€n hundra Ă„r hjĂ€lpt mĂ€nniskor att överbrygga sprĂ„kliga och kulturella barriĂ€rer. IdĂ©erna bakom esperanto har under de gĂ„ngna Ă„ren inte blivit mindre viktiga eller mindre aktuella.

1. Demokrazia

1. Demokrati

Nazioarteko komunikazioaren antolakuntzak mintzalari batzuk besteen gainetik pribilegiatzen ditu, azken hauek hainbat urte eman behar baitituzte etxekoa ez duten hizkuntza bat ikasten, gehienetan komunikazio gaitasun txikiago batera iristeko. Honelako sistema bat ezin daiteke izan demokratikoa. Esperantoa, beste edozen hizkuntza bezala, borobila ez izan arren, ezin ukatuzkoa da bere lehiakide guztiak gainditzen dituela nazioarteko komunikazioaren berdintasunari dagokiola.

Ett system för kommunikation som ger vissa mÀnniskor fördelar pÄ livstid, och som krÀver att andra ska investera flera Ärs anstrÀngningar för att uppnÄ en förmÄga som ÀndÄ blir otillrÀcklig, Àr i grunden odemokratiskt. FastÀn esperanto, precis som alla andra sprÄk, inte Àr fullkomligt, övertrÀffar det alla alternativ nÀr det gÀller jÀmlik global kommunikation.

Hizkuntz desberdintasunek maila orotako komunikazio desberdintasunak, nazioartekoa barne, dakartzatelakoan gaude. Gu komunikazio demokratikoaren aldeko mugimendua gara.

Vi pÄstÄr att sprÄklig ojÀmlikhet leder till ojÀmlik kommunikation pÄ alla nivÄer, inklusive den internationella. Vi Àr en rörelse för demokratisk kommunikation.

2. Heziketa internazionalista

2. Undervisning om hela vÀrlden

Hizkuntza etniko bakoitza kultura, nazio edo estatu (multzo) bati loturik dago. Igelesa ikasleak, esaterako, jakin badaki igelesdun herrien kultura, geografia eta politikaren berri, batik bat Estatu Batuak eta Inglaterrari buruz. Esperanto ikasleak berriz mugarik gabeko munduan bizi dela ikasten du, herri bakoitza bere etxea izanik.

Varje nationalsprÄk Àr knutet till sin sÀrskilda kultur och en eller flera folkgrupper. Skolelever som, till exempel, studerar engelska, fÄr lÀra sig kultur, geografi och politik, som i synnerhet gÀller USA och England. Elever som fÄr studera esperanto, lÀr sig att betrakta vÀrlden som en enhet, dÀr varje land ses som ett hemland.

Edozein heziketa munduari buruzko ikuspegi jakin bati loturik dagoelakoan gaude. Gu heziketa internazionalistaren aldeko mugimendua gara.

Vi pÄstÄr att studier i vilket nationalsprÄk som helst samtidigt förmedlar nationella perspektiv pÄ vÄr vÀrld. Vi Àr en rörelse för undervisning om hela vÀrlden.

3. Eraginkortasun pedagogikoa

3. Pedagogisk effektivitet

Ikasleetako portzentai txiki batek bakarrik menperatzen du hizkuntza arrotzik. Esperantoa osoki menperatu daiteke, baita norberak bere kontura ikasita ere. Hainbat ikerketek beste hizkuntzak ikasteko Esperantoaren balio propedeutikoa erakutsi dute. Esperantoa ikastea hizkuntz kontzientziaziorako ikastaroen barruan ere gomendatzen da.

Utav elever som studerar ett frÀmmande sprÄk Àr det bara en liten del som kommer att behÀrska det. Att lÀra sig esperanto fullstÀndigt Àr till och med möjligt genom hemstudier. Olika undersökningar har visat pÄ positiva effekter vid studiet av annat frÀmmande sprÄk, dÄ eleven först fÄtt lÀra sig esperanto. Esperanto har Àven rekommenderats som en viktig grundkunskap nÀr man vill öka sprÄkmedvetenheten hos elever.

Nazio hizkuntzen zailtasuna, ikasle askorentzat, beti oztopo izango delakoan gaude. Ikasle hauek ordea bigarren mintzaira baten ezagueratik aberastuko lirateke. Gu hizkuntzen irakaskuntza eraginkorraren aldeko mugimendua gara.

Vi pÄstÄr att svÄrigheten för inlÀrning av nationalsprÄk alltid kommer att vara ett stort hinder för mÄnga elever, Àven om de skulle ha en fördel med kunskap i ett annat sprÄk. Vi Àr en rörelse för effektiv sprÄkundervisning.

4. Eleaniztasuna

4. FlersprÄkighet

Bi edo hizkuntza gehiagoren jabe diren kideek soilik osaturik dago Esperantodun hiztunegoa. Ezaugarri hau nazioarteko kolektibo gutxik daukate. Mintzalari esperantozale bakoitzak bere gain hartu du hizkuntza arrotz bat, gutxienez ahozko mailan, ikasteko ardura. Honek, askotan, hizkuntza gehiago maitatu eta ikastera darama, horrela norberaren gogo-mira zabalduz.

Esperanto-gemenskapen Àr en av ett fÄtal vÀrldsomspÀnnande sprÄkliga gemenskaper vars medlemmar Àr, utan undantag, minst tvÄsprÄkiga. Varje medlem har tagit pÄ sig uppgiften att lÀra sig Ätminstone ett frÀmmande sprÄk till anvÀndbar nivÄ. I mÄnga fall för detta med sig kunskap om och ett djupare intresse för flera andra sprÄk, vilket i sin tur leder till vidgade personliga vyer.

Edozein hizkuntzaren, minorizatua edo nagusia izan, mintzalarik bigarren hizkuntza bat etxekotu eta bere egiteko aukera benetazkoa eduki beharko lukeelakoan gaude. Gu aukera hori aldarrikatzen duen mugimendua gara.

Vi pÄstÄr att alla, oberoende av modersmÄl, bör fÄ en verklig chans att lÀra sig behÀrska ett andra sprÄk. Vi Àr en rörelse som vill bidra till att förverkliga denna möjlighet.

5. Hizkuntz eskubideak

5. SprÄkliga rÀttigheter

Mintzairen arteko botere banaketa desorekatuak segurtasunik eza dakarkio haintat hizkuntzari, noiz ere ez baita hizkuntz morrontza hutsa munduko biztanlegoaren zati handi bati. Esperantodun hiztunegoak hizkuntza handi eta txiki, ofizial eta ez-ofizialen hiztunak biltzen ditu, elkarrenganako konpromezu batek bat eginik. Hizkuntz eskubide eta erantzunkizunen arteko oreka honek bide bat urratzen du hizkuntz desberdintasunak sortzen dituen gatazkak gainditu eta horien konponbideak garatzeko.

Den mycket ojĂ€mlika makt som rĂ„der mellan sprĂ„ken medför en fortlöpande sprĂ„klig otrygghet eller direkt förtryck för merparten av vĂ€rldens befolkning. I esperanto-gemenskapen möter medlemmarna varandra — oavsett det egna sprĂ„kets makt eller antalet som talar sprĂ„ken — pĂ„ neutral grund, tack vare en ömsesidig vilja att kompromissa. En sĂ„dan jĂ€mvikt mellan rĂ€ttigheter och ansvar i sprĂ„kliga sammanhang visar pĂ„ möjligheten att utveckla och bedöma andra lösningar pĂ„ sprĂ„klig ojĂ€mlikhet och konflikter pĂ„ omrĂ„det.

Hizkuntzen botere banaketa makurrak berdintasun printzipioaren kontra jo egiten duelakoan gaude, nahiz eta hainbat nazioarteko agirik hizkuntzen arteko trataera berdinkidea aldarrikatu. Gu hizkuntz eskubideen aldeko mugimendua gara.

Vi pÄstÄr att de vida ojÀmlikheterna mellan sprÄken undergrÀver det som garanteras i en mÀngd internationella dokument om jÀmlik behandling, oavsett vilket sprÄk man har. Vi Àr en rörelse för sprÄkliga rÀttigheter.

6. Hizkuntz aniztasuna

6. SprÄklig mÄngfald

Gobernuen eritziz, munduko hizkuntz aniztasuna komunikaziorako eta garapenarako oztopoa da. Esperantodun hiztunegoarentzat ordea noraezeko eta etengabeko aberastasun iturria da. Beraz hizkuntza bakoitza, izaki bizia den bezala, berez eta eitez baliosoa izateaz gain, babesa eta sostengua merezi ditu.

Nationella regeringar har en benÀgenhet att anse mÄngfalden av sprÄk i vÀrlden som ett hinder för kommunikation och utveckling. För esperanto-gemenskapen dÀremot ses skillnaderna i sprÄk som en konstant och oumbÀrlig kÀlla till rikedom. AlltsÄ Àr varje sprÄk, liksom varje djur- och vÀxtart, nÄgot vÀrdefullt i sig sjÀlvt och dÀrför vÀrt skydd och stöd.

Komunikazio eta garapen politikak, hizkuntza guztien errespetuan eta sostenguan oinarritu ezik, munduko hizkuntza gehienak hil-hurran ipintzen dituelakoan gaude. Gu hizkuntz aniztasunaren aldeko mugimendua gara.

Vi pÄstÄr att politiken för kommunikation och utveckling, om den inte baseras pÄ respekt och stöd för alla sprÄk, sÄ kommer den att fungera som en dödsdom för flertalet av vÀrldens sprÄk. Vi Àr en rörelse för sprÄklig mÄngfald.

7. Giza emantzipazioa

7. MÀnniskans frigörelse

Edozen hizkuntzak askatasuna eta morrontza ematen dizkie bere hiztunei: heuren artean aske mintzatzeko, beste herritako hiztunekin komunikazioa galerazteko. Komunikazio unibertsalerako tresna izateko sortua, Esperantoa giza emantzipaziorako proiektu haundi eta eraginkorretakoa da. Esperantoak giza komunitatean eskua hartzeko aukera ematen dio gizaki bakoitzari, bere kultura eta nortasun propioan sendo erroturik, baina ez kateaturik.

Varje sprĂ„k befriar och binder sina anvĂ€ndare, genom att ge dem förmĂ„gan att kommunicera mellan sig, samtidigt som kommunikation med andra förhindras. SĂ„som planerat för universell kommunikation Ă€r esperanto ett av de stora projekten för mĂ€nniskans frigörelse — ett projekt som ska göra det möjligt för varje mĂ€nniska att delta som individ i mĂ€nsklighetens gemenskap, men med fasta rötter i en lokal kultur och med en sprĂ„klig identitet, utan att vara begrĂ€nsad av detta.

Nazio hikuntzen erabilera soilak, ezin bestaldera izan, adierazpen, komunikazio eta elkartze eskubideei galga jartzen dielakoan gaude. Gu giza emantzipazioaren aldeko mugimendua gara.

Vi pÄstÄr att uteslutande anvÀndning av nationalsprÄk begrÀnsar friheten att uttycka sig, kommunicera och samarbeta. Vi Àr en rörelse för mÀnniskans frigörelse.

Prago, jul. 1996

Prago, jul. 1996

Advertisement