Aamraa, Esperantor progotir kaaje shaceshtxo bishsho aandoloner shadoshshobrindo, ei istaahaar shomosto sharkaarke, shab aantorjaatik shangsthaake, aar shubho budhi shamponno prottek maanushke shambodhon kore likhchi, ei dolile ullikhito uddeshsher obhimukhe abicolito kaaj kore jaabaar shangkolpo ghoshonaa korchi, ebong prottek shanggotxhon aar bektike aamaader proceshtxaay jukto habaar aamontron jaanaacchi.

Vi medlemmar av den internationella rörelsen för esperanto, riktar detta manifest till alla regeringar, internationella organisationer och vänligt sinnade människor, och vill härmed förklara vår avsikt att beslutsamt arbeta vidare för de mål som här nedan anges; och inbjuder varje enskild organisation och individ att delta i detta arbete.
Vi tror inte att användningen av ett fåtal nationella språk, den tekniska utvecklingen på kommunikationsområdet, eller nya metoder för språkundervisning, ska kunna förverkliga de principer som vi anser väsentliga för en rättvis och effektiv lösning.

Aantorjaatik jogaajoger shahaayok bhaashaaprokalpo rupe 1887 shaale udbodhoner par acirei jibonto ebong onushanggoshamriddho bhaashaar porinotite uponito Esperanto eak shataabdiro beshi bhaashaar aar shangshkritir shimaa paar hoye loker shangge loker jogaajog shaadhoner kaaj kore coleche. E bhaashaa jaaraa bale taader uddeshsho aajo shediner matoi joruri ebong praashonggik. Mone karaar kaaron nei je kono kono jaatibishesher bhaashaar bishshojorxaa proyoger phale, kimbaa jogaajoger kritkoushaler unnotikrome, athobaa bhaashaa shekhaanor notun poddhotir udbhaaboner dorun nimnolikhito mulshutrogulor baastobaayon ghotxbe — jeshab mulshutro shubicaarcinhito ebong kaarjokori bhaashaangsthitir pokkhe aporihaarjo bole aamraa mone kori.

Esperanto lanserades 1887 som ett projekt för främjandet av internationell kommunikation. Det utvecklades snabbt till ett levande, nyansrikt språk — ett språk som i mer än hundra år hjälpt människor att överbrygga språkliga och kulturella barriärer. Idéerna bakom esperanto har under de gångna åren inte blivit mindre viktiga eller mindre aktuella.

1. Ganotantro

1. Demokrati

Je jogaajog beabosthaa kichu lokke shaaraa jiboner mato uxcu aashone boshiye rekhe baakider kaach theke prottaashaa kare je bohu bachor proyaasher pareo taaraa prodhaan bhaashaay kaaj caalaatei shikhbe, she beabosthaar bhittitxaai aganotaantrik. Onno jekono bhaashaar matoi Esperanto bhaashaao nikhuxt nae txhiki, tabe shaammobhittik bishshobbeapi jogaajoger nijoshsho khetre she taar shab protiddondir ceye bohu dur egiye royeche.

Ett system för kommunikation som ger vissa människor fördelar på livstid, och som kräver att andra ska investera flera års ansträngningar för att uppnå en förmåga som ändå blir otillräcklig, är i grunden odemokratiskt. Fastän esperanto, precis som alla andra språk, inte är fullkomligt, överträffar det alla alternativ när det gäller jämlik global kommunikation.

Aamaader boktobbo ei je bhaashaagato ashaammer anibaarjo phal jogaajoger ashaammo prottek stare, aantorjaatik stareo. Aamraa ganotaantrik jogaajoger aandolon.

Vi påstår att språklig ojämlikhet leder till ojämlik kommunikation på alla nivåer, inklusive den internationella. Vi är en rörelse för demokratisk kommunikation.

2. Jaatinirbishesh shikkhaa

2. Undervisning om hela världen

Prottek goshtxhi-bishesher bhaashaar jog taar nijoshsho shangshkritir shanggei, jaaraa she bhaashaa bale taader shanggei. Jeamon, biddaalayer chaatro-chaatri Ingriji shikhle Ingri-jibhaashi deshgulori shangshkriti, bhugol aar raajnitir khabor paay, prodhaanoto Maarkindesher aar Britxener. Je biddaarthi Esperanto shekhe she eak shimaa-tirohito bishsher kathaa shekhe, prottek desher chobii jekhaane shadesh rupe citrito.

Varje nationalspråk är knutet till sin särskilda kultur och en eller flera folkgrupper. Skolelever som, till exempel, studerar engelska, får lära sig kultur, geografi och politik, som i synnerhet gäller USA och England. Elever som får studera esperanto, lär sig att betrakta världen som en enhet, där varje land ses som ett hemland.

Aamaader boktobbo ei je goshtxhibishesher bhaashaar maaddhome shikkhaa deoaa hole taar bandhon roye jaae ekodeshdorshi, pokkhopaati bishshobikkhaar shangge. Aamraa jaatinirbishesh shikkhaar aandolon.

Vi påstår att studier i vilket nationalspråk som helst samtidigt förmedlar nationella perspektiv på vår värld. Vi är en rörelse för undervisning om hela världen.

3. Shikkhaagato kaarjokoritaa

3. Pedagogisk effektivitet

Jaaraa bideshi bhaashaa shekhe taader moddhe khub kam lok-i she bhaashaa rapto kare. Kintu Esperanto eakaa eakaa porxeo puro aayotto karaa shambhab. Bibhinno gabeshonaay deakhaa geache ei bhaashaa aage shikhle er par onno bhaashaa druto shikhte shubidhe hay. Biddaarthider bhaashaabishayok shaadhaaron cetonaa baarxaabaar paatxhokromer joruri upaadaan hishebeo Esperantor mullo bisheshoggoxder kaache spashtxo.

Utav elever som studerar ett främmande språk är det bara en liten del som kommer att behärska det. Att lära sig esperanto fullständigt är till och med möjligt genom hemstudier. Olika undersökningar har visat på positiva effekter vid studiet av annat främmande språk, då eleven först fått lära sig esperanto. Esperanto har även rekommenderats som en viktig grundkunskap när man vill öka språkmedvetenheten hos elever.

Aamaader boktobbo ei je goshtxhi-bishesher bhaashaa kotxhin bole eshab bhaashaa bohu biddaarthir kaache baadhaashorup hoye thaakbei, jodio taader laabh habe ditiyo bhaashaa shikhte paarle. Aamraa kaarjokori bhaashaa-shikkhaa-daaner aandolon.

Vi påstår att svårigheten för inlärning av nationalspråk alltid kommer att vara ett stort hinder för många elever, även om de skulle ha en fördel med kunskap i ett annat språk. Vi är en rörelse för effektiv språkundervisning.

4. Bohubhaashitaa

4. Flerspråkighet

Prithibite alpo je-kayektxaa bhaashi-goshtxhi aache jaar prottek bektii antoto dutxo kore bhaashaa jaane, Esperanto-shamprodaay taar onnotamo. Ei goshtxhir prottek shadoshsho eak baa eakaadhik bideshi bhaashaa bolte paaraar star porjonto shekhaar daayitto niyeche. Aneker bealaatei er phale bohu bhaashaar shangge poricay aar pritir samporko gorxe utxhe bektigato maanoshik poridhir bistaar ghatxe.

Esperanto-gemenskapen är en av ett fåtal världsomspännande språkliga gemenskaper vars medlemmar är, utan undantag, minst tvåspråkiga. Varje medlem har tagit på sig uppgiften att lära sig åtminstone ett främmande språk till användbar nivå. I många fall för detta med sig kunskap om och ett djupare intresse för flera andra språk, vilket i sin tur leder till vidgade personliga vyer.

Aamaader boktobbo ei je chotxo barxo shab bhaashaar bhaashideri kono ditiyo bhaashaa txhikmato shekhaar shottikaarer shujog paawaa darkaar. Aamraa shei shujog kore dewaar aandolon.

Vi påstår att alla, oberoende av modersmål, bör få en verklig chans att lära sig behärska ett andra språk. Vi är en rörelse som vill bidra till att förverkliga denna möjlighet.

5. Bhaashaagato odhikaar

5. Språkliga rättigheter

Bhaashaay bhaashaay khamotaar je ashaammo taar artho ei je prithibir odhikaangsho baashindaa jaane taader bhaashaar marjaadaa ebong ostitto shuddho bipanno, sharaashori taar kantxhorodher sambhaabonaao nitto uposthit. Esperantoshamprodaaye barxo aar chotxo, sharkaari aar besharkaari, shab bhaashaari maanush eshe jukto hay nirapekkho jomite, kaaron taaraa dipaakkhik raphaa korte raaji. Bhaashaagato odhikaarer aar daayitter bhaarshaammo bajaay raakhaar ei nojirer bhittite bhaashaagato boishommer baa shangghaater onnaanno shamaadhaan gorxe tolaar aar taader mullaayoner shutro paawaa jete paare.

Den mycket ojämlika makt som råder mellan språken medför en fortlöpande språklig otrygghet eller direkt förtryck för merparten av världens befolkning. I esperanto-gemenskapen möter medlemmarna varandra — oavsett det egna språkets makt eller antalet som talar språken — på neutral grund, tack vare en ömsesidig vilja att kompromissa. En sådan jämvikt mellan rättigheter och ansvar i språkliga sammanhang visar på möjligheten att utveckla och bedöma andra lösningar på språklig ojämlikhet och konflikter på området.

Aamaader boktobbo ei je, maatribhaashaa nirbisheshe kaarur shangge boishommomulok aacoron karaa habe naa bole eato aantorjaatik dolile je kathaa dewaa aache, bhaashaay bhaashaay khamotaar masto taphaater caape sheshab kathaa arthohin hoye jaay. Aamraa bhaashaagato shomaanaadhikaarer aandolon.

Vi påstår att de vida ojämlikheterna mellan språken undergräver det som garanteras i en mängd internationella dokument om jämlik behandling, oavsett vilket språk man har. Vi är en rörelse för språkliga rättigheter.

6. Bhaashaar boicitro

6. Språklig mångfald

Prithibite bhaashaar je boicitro taake jogaajoger aar unnayoner pathe baadhaa bole anek desher sharkaari mahole mone haraa hoye thaake. Esperanto-shamprodaayer cokhe bhaashaar boicitro aboshsho shamriddhir nitto ebong aporihaarjo utsho. Arthaat prottek praaniprojaatir matoi prottek bhaashaao nijogunei mullobaan, rokkhoniyo ebong poshoniyo.

Nationella regeringar har en benägenhet att anse mångfalden av språk i världen som ett hinder för kommunikation och utveckling. För esperanto-gemenskapen däremot ses skillnaderna i språk som en konstant och oumbärlig källa till rikedom. Alltså är varje språk, liksom varje djur- och växtart, något värdefullt i sig självt och därför värt skydd och stöd.

Aamaader boktobbo ei je, shab bhaashaar shomaan marjaadaa ebong shamoposhoner mulshutro baad diye rocito je jogaajog baa unnayoner niti, taar haate prithibir beshir bhaag bhaashaar mrittu ghotxte coleche. Aamraa bhaashaa boicitro rokkhaar aandolon.

Vi påstår att politiken för kommunikation och utveckling, om den inte baseras på respekt och stöd för alla språk, så kommer den att fungera som en dödsdom för flertalet av världens språk. Vi är en rörelse för språklig mångfald.

7. Maanobiyo mukti

7. Människans frigörelse

Jekono bhaashaa taar bhaashider nijeder moddhe jogaajoger raastaa khule diye parer shangge jogaajoger path bandho kore deay. Nikhil maanobiyo muktilaabher jeshab barxo prokalpo bartomaane shakriyo, bishsho jogaajoger maaddhomer kaaje shamorpito bhaashaa Esperanto taar eaktxaa prottek maanushke nikhil maanob shamprodaayer shadoshsho hishebe jogdaane probritto karaar prokalpo, sthaaniyo shaangshkritik o bhaashaagato goshtxhir shikarx bajaay rekhe, athoco shei poricaye shimaabaddho naa theke.

Varje språk befriar och binder sina användare, genom att ge dem förmågan att kommunicera mellan sig, samtidigt som kommunikation med andra förhindras. Såsom planerat för universell kommunikation är esperanto ett av de stora projekten för människans frigörelse — ett projekt som ska göra det möjligt för varje människa att delta som individ i mänsklighetens gemenskap, men med fasta rötter i en lokal kultur och med en språklig identitet, utan att vara begränsad av detta.

Aamaader boktobbo ei je, kebolmaatro jaatibishesher bhaashaa beabohrito hote thaakle aaxttoprokaasher, jogaajoger, shanggho gatxhoner shaadhinotaa pade pade baadhaa paabei.

Vi påstår att uteslutande användning av nationalspråk begränsar friheten att uttycka sig, kommunicera och samarbeta. Vi är en rörelse för människans frigörelse.

Prago, jul. 1996

Prago, jul. 1996