Meie, ülemaailmses liikumises “Esperanto poolt”osalejad, adresseerime käesoleva manifesti kõikidele valitsustele, rahvusvahelistele organisatsioonidele ja hea tahte inimestele, deklareerime oma kindlat tahet jätkata tööd siin väljendatud eesmärkide saavutamiseks, ja kutsume iga organisatsiooni ning inimest ühinema meie püüdlustega.

Vi medlemmar av den internationella rörelsen för esperanto, riktar detta manifest till alla regeringar, internationella organisationer och vänligt sinnade människor, och vill härmed förklara vår avsikt att beslutsamt arbeta vidare för de mål som här nedan anges; och inbjuder varje enskild organisation och individ att delta i detta arbete.
Vi tror inte att användningen av ett fåtal nationella språk, den tekniska utvecklingen på kommunikationsområdet, eller nya metoder för språkundervisning, ska kunna förverkliga de principer som vi anser väsentliga för en rättvis och effektiv lösning.

Algatatud 1887. a. rahvusvahelise abikeele kavandina ja kiiresti arenenud elavaks varjundirohkeks keeleks, on esperanto funktsioneerinud juba enam kui sajand, et ühendada inimesi üle keele- ja kultuuritõkete. Esperanto keele kõnelejate eesmärgid ei ole vahepeal minetanud oma tähtsust ning aktuaalsust. Ei mõne rahvuskeele ülemaailmne kasutamine ega kommunikatsioonitehnika edusammud ega keeleõpetuse uued meetodid taga järgmisi põhimõtteid, mida peame tähtsaks õiglases ning tõhusas keelekorralduses.

Esperanto lanserades 1887 som ett projekt för främjandet av internationell kommunikation. Det utvecklades snabbt till ett levande, nyansrikt språk — ett språk som i mer än hundra år hjälpt människor att överbrygga språkliga och kulturella barriärer. Idéerna bakom esperanto har under de gångna åren inte blivit mindre viktiga eller mindre aktuella.

1. Demokraatia

1. Demokrati

Suhtlussüsteem, mis ühtedele annab eeliseid kogu eluks, teistelt aga nõuab aastaid pingutusi, et saavutada oma oskuste mittepiisav tasand, on üdini ebademokraatlik. Kuigi esperanto nagu mistahes keel ei ole täiuslik, on ta tunduvalt üle igast võistlejast võrdses ülemaailmses suhtlussfääris.

Ett system för kommunikation som ger vissa människor fördelar på livstid, och som kräver att andra ska investera flera års ansträngningar för att uppnå en förmåga som ändå blir otillräcklig, är i grunden odemokratiskt. Fastän esperanto, precis som alla andra språk, inte är fullkomligt, överträffar det alla alternativ när det gäller jämlik global kommunikation.

Meie väidame, et keelte ebavõrdsus tekitab suhtlemises ebavõrdsust kõikidel tasanditel, kaasa arvatud rahvusvaheline tasand. Meie oleme liikumine demokraatliku suhtlemise poolt.

Vi påstår att språklig ojämlikhet leder till ojämlik kommunikation på alla nivåer, inklusive den internationella. Vi är en rörelse för demokratisk kommunikation.

2. Rahvuspiiratusest vaba kasvatus

2. Undervisning om hela världen

Iga etniline keel on seotud kindla kultuuri ja rahvusega. Õpilane, kes õpib inglise keelt, õpib ingliskeelsete maade, peamiselt Ühendriikide ja Suurbritannia kultuuri, geograafiat ja poliitikat. Õpilane, kes õpib esperantot, õpib tundma maailma piirideta, milles iga maa tundub omasena.

Varje nationalspråk är knutet till sin särskilda kultur och en eller flera folkgrupper. Skolelever som, till exempel, studerar engelska, får lära sig kultur, geografi och politik, som i synnerhet gäller USA och England. Elever som får studera esperanto, lär sig att betrakta världen som en enhet, där varje land ses som ett hemland.

Meie väidame, et kasvatus mistahes rahvuskeele abil on seotud MAAILMA piiratud osaga. Meie oleme liikumine rahvuspiiratusest vaba kasvatuse poolt.

Vi påstår att studier i vilket nationalspråk som helst samtidigt förmedlar nationella perspektiv på vår värld. Vi är en rörelse för undervisning om hela världen.

3. Pedagoogiline efekt

3. Pedagogisk effektivitet

Vaid väike protsent nendest, kes õpivad võõrkeelt, omandavad selle perfektselt. Esperanto täielik omandamine on võimalik isegi iseõppimise teel. Mitmed uuringud on näidanud esperanto propadeutilisi omadusi teiste keelte õppimiseks. Ka soovitatakse esperantot kui keele teadvustamise põhiainet.

Utav elever som studerar ett främmande språk är det bara en liten del som kommer att behärska det. Att lära sig esperanto fullständigt är till och med möjligt genom hemstudier. Olika undersökningar har visat på positiva effekter vid studiet av annat främmande språk, då eleven först fått lära sig esperanto. Esperanto har även rekommenderats som en viktig grundkunskap när man vill öka språkmedvetenheten hos elever.

Meie väidame, et rahvuskeelte raskus jääb alati tõkkeks paljudele õppijatele, kellel siiski oleks kasulik osata teist keelt. Meie oleme liikumine tõhusa keeleõppe poolt.

Vi påstår att svårigheten för inlärning av nationalspråk alltid kommer att vara ett stort hinder för många elever, även om de skulle ha en fördel med kunskap i ett annat språk. Vi är en rörelse för effektiv språkundervisning.

4. Mitmekeelsus

4. Flerspråkighet

Esperanto kasutajaskond on üks vähestest maailmas, kes on eranditult kahe- või mitmekeelne. Igaüks selles võttis endale ülesandeks õppida ära vähemalt üks võõrkeel kõne tasandil. Sageli tuleneb sellest mitme keele oskus ja nende respekteerimine ja üldse avaram silmaring.

Esperanto-gemenskapen är en av ett fåtal världsomspännande språkliga gemenskaper vars medlemmar är, utan undantag, minst tvåspråkiga. Varje medlem har tagit på sig uppgiften att lära sig åtminstone ett främmande språk till användbar nivå. I många fall för detta med sig kunskap om och ett djupare intresse för flera andra språk, vilket i sin tur leder till vidgade personliga vyer.

Meie väidame, et kõikidel, nii suurte kui väikeste keelte kõnelejatel, peaks olema reaalne võimalus omandada teine keel kõrgel suhtlustastasandil. Meie oleme liikumine, et anda see võimalus.

Vi påstår att alla, oberoende av modersmål, bör få en verklig chans att lära sig behärska ett andra språk. Vi är en rörelse som vill bidra till att förverkliga denna möjlighet.

5. Keelte õigused

5. Språkliga rättigheter

Ebaühtlaselt jagatud võim keelte vahel on keele püsiva julgeoleku puudumise allikas, või suure osa maailma elanike otsene keeleline rõhumine. Esperanto kasutajaskonnas kohtuvad suured ja väikesed, ametlikud ja mitteametlikud keeled neutraalsel pinnal tänu vastastikusele tahtele kompromissideks. Selline tasakaal keeleõiguste ja -vastutuse vahel loob pretsedendi, et leida ja kaaluda teisi lahendusi keelte ebavõrdsusele ning keelekonfliktidele.

Den mycket ojämlika makt som råder mellan språken medför en fortlöpande språklig otrygghet eller direkt förtryck för merparten av världens befolkning. I esperanto-gemenskapen möter medlemmarna varandra — oavsett det egna språkets makt eller antalet som talar språken — på neutral grund, tack vare en ömsesidig vilja att kompromissa. En sådan jämvikt mellan rättigheter och ansvar i språkliga sammanhang visar på möjligheten att utveckla och bedöma andra lösningar på språklig ojämlikhet och konflikter på området.

Meie väidame, et suured võimuerinevused keelte vahel õõnestavad paljudes rahvusvahelistes dokumentides väljendatud garantiisid keelte võrdseks käsitlemiseks, olenemata keelest. Meie oleme liikumine keeleõiguste poolt.

Vi påstår att de vida ojämlikheterna mellan språken undergräver det som garanteras i en mängd internationella dokument om jämlik behandling, oavsett vilket språk man har. Vi är en rörelse för språkliga rättigheter.

6. Keelte mitmekesisus

6. Språklig mångfald

Rahvuslikud valitsused kalduvad keelte mitmekesisust maailmas pidama suhtlemise ja arengu takistajaks. Esperanto kasutajaskonnale on keelte mitmekesisus siiski pidev ja vaieldamatu rikkuse allikas. Järelikult on iga keel, samuti kui iga eluliik, väärtuslik juba iseenesest ning väärib kaitset ja toetust.

Nationella regeringar har en benägenhet att anse mångfalden av språk i världen som ett hinder för kommunikation och utveckling. För esperanto-gemenskapen däremot ses skillnaderna i språk som en konstant och oumbärlig källa till rikedom. Alltså är varje språk, liksom varje djur- och växtart, något värdefullt i sig självt och därför värt skydd och stöd.

Meie väidame, et kommunikatsiooni- ja arengupoliitika, kui see ei tugine kõikide keelte austamisele ja toetamisele, mõistab enamiku maailma keeli väljasuremisele. Meie oleme liikumine keelte mitmekesisuse poolt.

Vi påstår att politiken för kommunikation och utveckling, om den inte baseras på respekt och stöd för alla språk, så kommer den att fungera som en dödsdom för flertalet av världens språk. Vi är en rörelse för språklig mångfald.

7. Inimese vabanemine

7. Människans frigörelse

Iga keel vabastab ja aheldab oma liikmeid, andes neile võime suhelda omavahel ning tõkestades suhtlemist teistega. Kavandatud universaalseks suhtlemisvahendiks, on esperanto üks suurtest inimese vabastamise funktsioneerivatest projektidest, mis võimaldab igal inimesel isiksusena osaleda inimühiskonnas oma kultuuri ja keele identiteedi juurtega, kuid mitte piiratuna nende poolt.

Varje språk befriar och binder sina användare, genom att ge dem förmågan att kommunicera mellan sig, samtidigt som kommunikation med andra förhindras. Såsom planerat för universell kommunikation är esperanto ett av de stora projekten för människans frigörelse — ett projekt som ska göra det möjligt för varje människa att delta som individ i mänsklighetens gemenskap, men med fasta rötter i en lokal kultur och med en språklig identitet, utan att vara begränsad av detta.

Meie väidame, et rahvuskeelte erapoolik kasutamine tekitab vältimatult tõkkeid eneseväljendus-, suhtlemis-, ja ühinguteks liitumise vabadusele. Meie oleme liikumine inimese vabanemise poolt.

Vi påstår att uteslutande användning av nationalspråk begränsar friheten att uttycka sig, kommunicera och samarbeta. Vi är en rörelse för människans frigörelse.

Prago, jul. 1996

Prago, jul. 1996